Vikingsberg
Wikipedia
Vikingsberg - park och villa beläget på landborgen i Helsingborg. Villan har förr fungerat som konstmuseum, men är numera ett privat konstgalleri. 1967 blev villan byggnadsminne.
Innehåll |
[redigera] Villan
Den första byggnaden med namnet Wikingsberg på platsen var en liten korsvirkesgård byggd 1859 av släkten Barck. Senare köptes landeriet upp av ryttarmästaren Georg Aminoff som 1875 lät bygga om huvudbyggnaden till ett pampigt bostadshus. Arkitekt var Mauritz Frohm, som ritade en vitputsad klassicistisk byggnad inspirerad av Petit Trianon i Versailles. Huvudfasaden vänder sig in mot staden och ut mot Hälsovägen, som löper längs en ravin i landborgen nedanför. Entrén domineras av en utskjutande kolonnad av fyra kolonner i korintisk stil. Den bakre fasaden vänder sig ut mot Öresund och i den finner man en balustradprydd balkong upplygt av två kolonner som bildar en uteplats under balkongen.
Paret Otto och Ida Banck, som då ägde Vikingsberg, donerade år 1912 villan med tillhörande trädgård till Helsingborgs stad. Villkoret var att de skulle ha full nyttjanderätt till egendomen så länge de levde. Då Otto Banck dog år 1924 tillsatte man en kommitté för att utreda vad man skulle utnyttja egendomen som. Förlsaget att göra om huset till Helsingborgs stads konstmuseum lades fram av museichefen Torsten Mårtensson, vilket snart vann gehör. 1929 kunde Vikingsbergs konstmuseum, efter omfattande reparationer och ombyggnader, invigas av kronprins Gustav Adolf. In i huset flyttades Helsingborgs stads omfattande konstsamlingar, men man gav även plats för utställningsmaterial från verksamma konstnärer och andra museer. I samarbete med Helsingborgs konstförening arrangerade man även en vårsalong där en jury fick bedöma de olika konstverken. Dessutom hade man vartannat år en konsthantverksutställning vid namn "Ting" tillsammans med föreningen.
2001 upphörde verksamheten dock och samlingarna fördes 2002 över till det nybyggda Dunkers kulturhus där de numera kan ses i Konsthallen på plan 3. Villan är numera åter i privat ägo och används som konsthall och galleri.
[redigera] Parken
Fram till 1924, då Helsingborgs stad tog över driften av parken, utnyttjades den som en privat trädgård. Då parken gick över i stadens förvaltning lät man under åren 1928 och 1931 omvandla den radikalt och då fick den sitt nya utseende. Delarna närmast villan bär fortfarnade drag av privat trädgård och innehåller till exempel element som stenpartier, näckrosdammar och trädgårdsmästarbyggnad. Denna del domineras även av ett stort antal blomsterbuskar, bl a rhododendron, liksom en del fruktträd. Till parken har man lagt tre spaljéinramade blomsterträdgårdar, två rektangulära som från öster och söder leder in till en cirkelformad inre trädgård arrangerad runt en fontän. Spaljéerna är bevuxna med klätterväxter och i trädgårdanra kan man finna ett stort antal perenner, skuggväxter och liljor.
Parkens norra del är dock mer öppen och har mer kakaktär av en engelsk park, med stora gräsytor och skuggande träd. I denna norra sida kan man även finna Hertzska villan (ursprungligen kallad Nyborg), uppförd 1852 av grevinnan Maria Sophia Barck, numera i privat ägo. På var sin sida av parken, i söder och i norr, finns två utsiktspunkter med utsikt över de delar av Helsingborg belägna nedanför landborgen samt ut över Öresund.
Från Hälsovägen kan man nå parken genom Vikingsbergstrappan, uppförd 1909 och ritad av arkitekten Ola Andersson.
[redigera] Konstverk
- David, staty i brons utförd av Ivar Johansson. Skulpturen stod ursprungligen vid foten av terrasstrapporna, men flyttades 1926 till sin nuvarande plats framför villans västfasad efter protester angående den ursprungliga placeringen.
- Tuppen, skulptur av Palle Pernevi i svetsat rostfritt stål, placerad vid den norra utsiktspunkten.
[redigera] Källor
- Helsingborgs stadslexikon. (Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006, ISBN 91-631-8878-3)
- Arkitekturguide för Helsingborg. (Helsingborgs stad - Stadsbyggnadskontoret, 2005, ISBN 91-975719-0-3)
