Tynnelsö

Wikipedia

Tynnelsö, slott i Strängnäs kommun i Södermanland.

Tynnelsö slott tillhör Vitterhetsakademien. Sitt största område har godset på Selaön, men det gamla slottet ligger på Tynnelsö.

[redigera] Historia

Tynnelsö omnämns första gången 1282. Från 1306 tillhörde det Strängnäs stift. Under 1300-talet besöktes det ofta av kungarna. I slutet av 1300-talet lär biskop Tord Gunnarsson (död 1401) ha låtit uppföra det äldsta, befästa, huset av sten. Biskop Kort Rogge (1479-1501) lät på 1490-talet bygga det fasta stenhus, som utgör de nedre våningarna i slottet. 1522 intogs det av Gustav Vasa. Han drog in det till kronan 1527 och vistades ofta på Tynnelsö, där hans maka Margareta Leijonhufvud avled 26 augusti 1551. Efter kungens död innehades Tynnelsö en tid av änkedrottningen, Katarina Stenbock. Det tillhörde hertig Karls hertigdöme, som han övertog 1568. Han förlänade det åt sina gemåler Maria (1579) och Kristina (1592).

Han byggde till slottet under 1590-talet, så att det fick det utseende, som det fortfarande har. Han uppförde de två tornlika utbyggnaderna på Rogges borg, som hade i det närmaste kvadratisk grundplan. Tynnelsö innehades sedan av hertig Karl Filip och änkedrottning Maria Eleonora. Drottning Kristina skänkte det 1636 till sin kusin Elisabet Gyllenhielm (död 1684), Karl Filips dotter. Genom Karl X:s reduktion drogs det in 1681 till kronan. Det innehades 1685-1715 av änkedrottning Hedvig Eleonora. 1725 överlämnades det av Karl XII som betalning för en skuld till Anna Woynarowska. Hon var den sista, som bebodde slottet.

Hon sålde koppartaket och försatte därigenom byggnaden i förfall. 1738 avyttrades godset till kung Fredrik I. Han skänkte det till grevarna von Hessenstein, hans söner med Hedvig Taube. Godset såldes 1779 till kommerserådet Simon Hebbe (1726-1803). Till förmån för sin son, Filip Bernhard Hebbe (1764-1834), gjorde han 1800 gården till fideikommiss. 1826-1827 lät han reparera det gamla slottet utvändigt. Den södra utbyggnaden revs. Slottet försågs även med nya trappor. Ovanpå taket lät han uppföra den så kallade lanterninen eller salongen, som sätter sin prägel på slottets nuvarande silhuett.

Hans son, den kungliga sekreteraren Johan Filip Hebbe (1806-1869), anlade en stor fruktträdgård. Vid hans död övergick fideikommisset till ryttmästaren, sedermera landshövdingen Filip Boström, hans syskonbarns dotterson. Denne lät utföra ritningar till en restaurering och modernisering av slottet, men fann företaget olämpligt. I stället lät han 1876 uppföra en vacker byggnad av sten i italiensk villastil på andra sidan sundet, på Selaön.

Vid Boströms död, 1908, övergick fideikommisset till hans äldre son kabinettskammarherren Erland Boström. Det donerades 1940 till Vitterhetsakademien och förvaltas av Riksantikvarieämbetet.

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. ^(Not)