Ters

Wikipedia

Diatoniska intervall
Prim Sekund Ters Kvart Kvint	Sext Septima Oktav Nona etc.

Ters
Stor (3S) Lyssna (ljudfil)			Liten (3L) Lyssna (ljudfil)
Ren (3R) [[Bild:{{{R_bild}}}\|100px]] [[:Media:{{{R_ljud}}}\|Lyssna]] ([[:Bild:{{{R_ljud}}}\|ljudfil]])
Överstigande (3Ö) [[Bild:{{{Ö_bild}}}\|100px]] [[:Media:{{{Ö_ljud}}}\|Lyssna]] ([[:Bild:{{{Ö_ljud}}}\|ljudfil]])			Förminskad (3F) [[Bild:{{{F_bild}}}\|100px]] [[:Media:{{{F_ljud}}}\|Lyssna]] ([[:Bild:{{{F_ljud}}}\|ljudfil]])
Not: ljudfilerna stämmer inte alltid med tonerna på bilderna, även om själva intervallen är rätt. Omvändning: Sext

Ters är ett musikaliskt intervall på två diatoniska steg, samt beteckning för den tredje tonen i en diatonisk skala. Ordet kommer av latinets tertius, ’tredje’.

Tersen finns liksom sexten i två varianter: stor och liten. Liten ters definierar molltonalitet, medan stor definierar dur. Dessutom finns flera möjligheter till intonation av tersen beroende på sammanhanget.

[redigera] Härledning av intervallet

[redigera] Ren stämning

[redigera] Stor ters

Den stora tersen, durtersen, är ett mycket konsonant intervall som återfinns mellan 4:e och 5:e deltonen (samt mellan 8:e och 10:e) i naturtonserien (4:5) och motsvarar frekvensförhållandet

$\frac{5}{4}=1,25:1$ (stor ters uppåt)

eller

$\frac{4}{5}=0,8:1$ (stor ters nedåt)

Centtalet för den stora rena tersen blir

$C = 1200\log_2 \left(\frac{5}{4}\right)\approx{386}$

[redigera] Liten ters

Den lilla tersen, molltersen, kan vid första anblicken se ut att vara nästan lika konsonant som den stora tersen. Den hittas mellan 5:e och 6:e deltonen:

$\frac{6}{5}=1,2:1$ (liten ters uppåt)

eller

$\frac{5}{6}\approx{0,833333:1}$ (liten ters nedåt)

Men den stora tersen är konsonant mot grundtonen i tonarten (C-E i C-dur) medan den lilla tersen (E-G i C-dur) snarare är på väg att bilda ett e-mollackord i C-dur, vilket inte alls är lika konsonant.

Centtalet för den rena lilla tersen blir

$C = 1200\log_2 \left(\frac{6}{5}\right)\approx{316}$