Web - Amazon

We provide Linux to the World


We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Sekund (musik) - Wikipedia, den fria encyklopedin

Sekund (musik)

Wikipedia

Diatoniska intervall
Bild:spacer.gif
Sekund
Stor (2S)

Lyssna
Liten (2L)

Lyssna
Ren (2R)
[[Bild:{{{R_bild}}}|100px]]
[[:Media:{{{R_ljud}}}|Lyssna]]
Överstigande (2Ö)
[[Bild:{{{Ö_bild}}}|100px]]
[[:Media:{{{Ö_ljud}}}|Lyssna]]
Förminskad (2F)
[[Bild:{{{F_bild}}}|100px]]
[[:Media:{{{F_ljud}}}|Lyssna]]
Not: ljudfilerna stämmer inte alltid med
tonerna på bilderna, även om själva
intervallen är rätt.

Omvändning: Septima

Sekund är ett musikaliskt intervall på ett diatoniskt steg, samt beteckning för den andra tonen i en diatonisk skala. Ordet kommer av latinets secundus, ’andra’.

En liten sekund är lika med en halvton och en stor sekund är lika med en helton.

Innehåll

[redigera] Härledning av intervallet

Intervall härleds på olika sätt i olika tonsystem.

[redigera] Pythagoreisk stämning

I pythagoreisk stämning kan sekundintervallet härledas enligt nedan.

En stor sekund är detsamma som två kvinter uppåt i skalan transponerad en oktav nedåt:

\frac{3}{2}\cdot\frac{3}{2}\cdot\frac{1}{2} = \frac{9}{8} = 1,125:1

Den stora sekunden kan också definieras som att först gå upp en ren kvint och sedan ned en ren kvart:

\frac{3}{2}\cdot\frac{3}{4} = \frac{9}{8} = 1,125:1

[redigera] Pytagoreiskt kromatiskt halvtonsteg

Den ton som ligger sju rena kvinter uppåt, transponerad fyra oktaver nedåt kallas för pytagoreiskt kromatiskt halvtonsteg:

\left( \frac{3}{2} \right)^{7}\cdot\left( \frac{1}{2} \right)^{4}=\frac{2187}{128}\cdot\frac{1}{16}=\frac{2187}{2048}\approx{1,06787:1}

[redigera] Pytagoreisk halvton

En pytagoreisk halvton är avståndet mellan tredje och fjärde respektive sjunde och åttonde tonen i en diatonisk skala:

Ton C D E F G A B [1] C
Frekvens \frac{1}{1} \frac{9}{8} \frac{81}{64} \frac{4}{3} \frac{3}{2} \frac{27}{16} \frac{243}{128} \frac{2}{1}
Frekvensförhållande
till nästa ton
{\frac{9}{8}\over\frac{1}{1}}=\frac{9}{8} {\frac{81}{64}\over\frac{9}{8}}=\frac{9}{8} {\frac{4}{3}\over\frac{81}{64}}=\frac{256}{243} {\frac{3}{2}\over\frac{4}{3}}=\frac{9}{8} {\frac{27}{16}\over\frac{3}{2}}=\frac{9}{8} {\frac{243}{128}\over\frac{27}{16}}=\frac{9}{8} {\frac{2}{1}\over\frac{243}{128}}=\frac{256}{243}

\frac{256}{243}\approx{1,05349}

Det pythagoreiska kromatiska halvtonssteget skiljer sig alltså från en pythagoreisk halvton. Skillnaden utgör ett pythagoreiskt komma, vilket kan härledas genom att från ett pythagoreiskt kromatiskt halvtonsteg dra bort en pythagoreisk halvton:

{{2187\cdot243}\over{2048\cdot256}}={{531441}\over{524288}}

[redigera] Ren stämning

I ren stämning kan sekunden härledas enligt följande:

En liten sekund, ett rent halvtonsteg, är det intervall som återfinns mellan 15:e och 16:e deltonen i naturtonserien:

\frac{16}{15}\approx{1,066666:1}

En stor sekund har två härledningar, dels det intervall som återfinns mellan 8:e och 9:e deltonen samt det intervall som återfinns mellan 9:e och 10:e deltonen i naturtonserien.

[redigera] Stora heltonsteget

\frac{9}{8} = 1,125:1

[redigera] Lilla heltonsteget

\frac{10}{9} \approx{1,111111:1}

[redigera] Liksvävande temperatur

[redigera] Halvton (liten sekund)

I liksvävande temperatur delas oktaven upp i 12 exakt lika stora halvtoner. Detta innebär att en liksvävande kromatisk halvton, en liten sekund, får frekvensförhållandet

\sqrt[12]{\frac{2}{1}}

vilket också kan skrivas

{\left(\frac{2}{1}\right)}^{{1}\over{12}}\approx{1:1,059463}

[redigera] Helton (stor sekund)

Den stora sekunden, heltonen, utgörs av två halvtoner och har därmed frekvensförhållandet

{\left(\frac{2}{1}\right)}^{{2}\over{12}}\approx{1:1,122462}

[redigera] Fotnoter

  1. ^ Tonnamnet ”B” används här konsekvent för den ton som i bland annat Sverige länge har kallats ”H”.

[redigera] Källor

  • Johan Sundberg, Musikens ljudlära, 3:e upplagan, Proprius förlag, 1989, 247 sidor, ISBN 91-7118-653-0
  • Per-Gunnar Alldahl, Körintonation, AB Carl Gehrmans Musikförlag 1990, 142 sidor, ISBN 91-7748-022-8
  • Bonniers Musiklexikon, 2:a reviderade upplagan, Bonnier Fakta Bokförlag 1983, ISBN 91-34-50958-5

[redigera] Se även

Our "Network":

Project Gutenberg
https://gutenberg.classicistranieri.com

Encyclopaedia Britannica 1911
https://encyclopaediabritannica.classicistranieri.com

Librivox Audiobooks
https://librivox.classicistranieri.com

Linux Distributions
https://old.classicistranieri.com

Magnatune (MP3 Music)
https://magnatune.classicistranieri.com

Static Wikipedia (June 2008)
https://wikipedia.classicistranieri.com

Static Wikipedia (March 2008)
https://wikipedia2007.classicistranieri.com/mar2008/

Static Wikipedia (2007)
https://wikipedia2007.classicistranieri.com

Static Wikipedia (2006)
https://wikipedia2006.classicistranieri.com

Liber Liber
https://liberliber.classicistranieri.com

ZIM Files for Kiwix
https://zim.classicistranieri.com


Other Websites:

Bach - Goldberg Variations
https://www.goldbergvariations.org

Lazarillo de Tormes
https://www.lazarillodetormes.org

Madame Bovary
https://www.madamebovary.org

Il Fu Mattia Pascal
https://www.mattiapascal.it

The Voice in the Desert
https://www.thevoiceinthedesert.org

Confessione d'un amore fascista
https://www.amorefascista.it

Malinverno
https://www.malinverno.org

Debito formativo
https://www.debitoformativo.it

Adina Spire
https://www.adinaspire.com