Rep
Wikipedia
Rep, kraftigt knippe tvinnade, mer sällan flätade, fibrer. Inom sjöfart kallas vissa rep också tåg, tross, kabel eller lina. Ändan av ett rep kallas tamp. Förr tillverkades rep huvudsakligen av hampa, sisal eller bast. Numera är syntetmaterial som nylon (polyamid), polyester och polypropen vanligast. Särskilt starka rep tillverkas av polyeten- eller aramidfibrer. Hantverket att tillverka rep av tvinnade fibrer kallas repslageri, att slå rep. Ett slaget rep består av två eller flera kardeler, d.v.s. buntar av tvinnade fibrer, som i sin tur är tvinnade runt varandra.
Ett rep av stål- eller andra metallfibrer kallas vajer.
Inom de flesta grenar av klättring används speciella klätterrep. Det finns två typer: dynamiska och statiska. De dynamiska töjer sig lite under belastning, detta kallas på engelska för elongation, och för dynamiska klätterrep är den på ca 7%-12%. Varför man vill ha dynamiska rep när man klättrar är för att minska påfrestningar på säkringar; ju längre tid/sträcka ett falls inbromsning sker på, ju mjukare blir det på säkringarna, som annars kan lossna. Statiska rep används framför allt till topprepsankare och att bygga standplats med. Man bör aldrig klättra med ett statiskt rep då stumheten i repet kan skapa enorma påfrestningar på säkringarna. Ett klätterreps struktur består av en kärna och en mantel. Kärnan är det egentliga repet och manteln är mest till för att skydda kärnan från slitage. Klätterrep tillverkades förr i världen av hampa, men numera av nylon.
Rep är även en förkortning av repetition.
