Kursiv

Wikipedia

Kursiv (av medeltidslat. cursivus, av lat. curro ’löpa’), benämning på en högerlutande bokstavsform inom såväl typografi som paleografi.

Innehåll

1 Historia
2 Oblik
3 Falsk och äkta kursiv
4 Användningsområden

[redigera] Historia

Den kursiva skrivstilen uppstod som en snabbskrift i påvens kansli på 1400-talet, och kallas därför på italienska lettera corsiva cancellaresca. Som trycktyper lanserades den kursiva stilen 1501 av boktryckaren Aldus Manutius och stämpelskäraren Francesco Griffo. Kursiven utgjorde då en egen stilsort, eller ”typsnitt” om man så vill, och en hel bok kunde sättas med kursiv. Från 1500-talets mitt kom rak och kursiv stil att betraktas som varianter av ett typsnitt. I dag har de flesta typsnitt rak och kursiv variant, som utgör två olika fonter.

[redigera] Oblik

Vissa typsnitt har en oblik (av lat. obliquus ’böjd’) variant snarare än en kursiv (exempelvis teckensnittet Optima). Den oblika stilen kan beskrivas som en lutad variant av den raka stilen. Se vidare oblik.

[redigera] Falsk och äkta kursiv

I datorsammanhang skiljer man mellan äkta och falsk kursiv. Med falsk kursiv menas en rak stil som lutas av ett datorprogram. Den är vanligen en följd av att ett typsnitt som saknar kursiv ”kursiveras” i programmet. Falsk kursiv är inte detsamma som oblik stil, och bör ej användas då den äkta kursiva stilen, tecknad av teckensnittskonstnären, finns att tillgå.

I många teckensnitt är gemenerna "äkta" kursiva, d.v.s. har en utformning som påminner om skrivstil, medan versalerna i regel är en oblik variant av den raka stilen. I vissa teckensnitt finns därför en swash-version av versalerna (d.v.s. tecken som har slängar eller slingor), som motsvarighet till "äkta" kursiv för versaler.

[redigera] Användningsområden

[redigera] Fysikaliska konstanter, storheter och variabler

Inom de naturvetenskapliga ämnena skrivs fysikaliska konstanter och symboler, samt variabler inom matematiken i regel i kursiv stil:

För att räkna ut våghastigheten hos en specifik våg används formlen

v = fλ,

där v är våghastigheten i m s⁻¹, f är frekvensen i Hz och λ är våglängden i m.

Fasta matematiska tal, så som pi (π) och den naturliga logaritmen (e) bör dock inte skrivas i kursiv stil, enligt svenska standard SS 03 61 07 (Grafisk teknik – Sättningsregler – Matematik och kemi).

[redigera] Emfas

I modern text skrivs i regel nyckelord eller annan text som särskilt ska framhävas i kursiv stil, istället för i fet stil, s p ä r r a d eller understruken.