Västerås domkyrka

Wikipedia

Västerås domkyrka är församlingskyrka för Västerås domkyrkoförsamling samt stiftskyrka för Västerås stift.

[redigera] Historik

Kyrkan tillkom vid mitten av 1100-talet eller möjligen något tidigare. Den äldsta domkyrkan var en mindre kyrka i gråsten. Under 1200-talet lärde man sig att bygga med tegel i Sverige och detta mycket tack vare de invandrade tiggarmunkarna. Den tornlösa västgaveln under samma tid dekorerades då med rundbågig fris. Triumfkrucifixet hänger på platsen för korskranket och på pelarna syns det att valven i sidoskeppen var låga. Under det följande århundradet förlängdes kyrkans kor och fick en treskeppig avslutning. På 1300- och 1400-talen kringbyggdes den gamla kyrkan med en krans av kapell och är nu är den femskeppiga kyrkans ytterskepp. Kyrkan utökades också i öster under 1400-talet till sin nuvarande storlek. I väster byggdes under samma århundrade det mäktiga tornet med mindre kapell intill norr- och sydsidan. När ett kapell i kyrkans sydvästra hörn lagds till 1514 så fick kyrkan fått sin nuvarande storlek. Tornet har haft både en medeltidsspira och en renässansspira som förstördes vid eldsvådor. Den nuvarande barockspiran från 1693 är ritad av Nicodemus Tessin den yngre. Kyrkan fick under 1500-, 1600- och 1700-talen många intressanta inventarier som förändrade interiören. Vid mitten av 1850-talet restaurerades domkyrkan enligt den nygotiska smakriktningen och mycket som hade med renässans och barock att göra avlägsnades. Hela kyrkan dekorerades 1896-98 med nygotiska schablonmålningar som nu finns kvar bara över stora orgelläktaren. Vid den senaste restaureringen 1958-61 har man eftersträvat att framhäva de olika epokerna i domkyrkans sjuhundraåriga byggnadshistoria.

Gustav Vasas äldste son, Erik XIV ligger begravd i Västerås Domkyrka. År 1623 grundade Johannes Rudbeckius Sveriges första Gymnasium, det som idag är Rudbeckianska Gymnasiet. Skolan ligger bara ett hundratal meter från Domkyrkan och den gamla stadsdelen Kyrkbacken i Västerås.

[redigera] Sevärdheter

• En dopfunt av brons som är en avgjutning av domkyrkans funt från 1391, gjuten i Lübeck och donerad av biskop Bene Korp.
• Ett dopkapell i nordisk renässansstil med en tre meter hög dopfunt, omsluten av ett genombrutet träskrank. Lübeckerarbete från 1622. Ett av renässanstidens märkligaste konstalster i Sverige.
• Altarskåpet som är ett av två skåp från 1400-talet och är tillverkat i Lübeck.
• Apostlaskåpet i Andaktskapellet (norra skeppet) lär vara från början av 1500-talet och har sitt ursprung från mäster Jan Bormans ateljé i Brüssel.
• Mariaskåpet i dopkapellet eller Mariakapellet (södra skeppet) är ett arbete utfört i Antwerpen 1510 och målningarna liknar dem från Dirk Bouts i Löwen.
• Skåpet på högaltaret är från 1516 och skänktes av riksföreståndaren Sten Sture d.y. och h.h. Kristina Gyllenstierna.
• Veronicatavlan av sandsten, huggen i Västerås 1514 därtill målad och förgylld, donerades av biskop Otto Svinhufvud.
• Altarkrucifix i silver från början av 1300-talet och tillverkat i Paris.
• Nattvardskalk från 1311-1317 med ett okänt ursprung, men donerad av biskop Israel Erlandsson.
• Predikstol från 1961 i keramik och skulpterad av Per-Erik Willö.
• Gavlar från två medeltida kyrkbänkar med Gustav Vasas vapen på.
• Relikvarium i bergskristall och förgylld brons från 1300-talets början.
• Mitra med broderier i rött och blått silke med inslag av pärlor. Tillverkat i Vadstena kloster på 1400-talet till biskop Achatius Johannis.
• Biskopskräkla från 1585 tillverkad till kung Johan III:s vigsel med Gunilla Bielke i Västerås domkyka.
• Ljuskrona skänkt 1681 av biskop Johannes Brodinus och hennes höghet Anna Schultin.
• Riksdrotsen Magnus Brahes gravmonument, från 1600-talets början, i svart och vit marmor med bilder i alabaster.
• Epitafium i renässansstil från 1625 till minne av handelsmannen Simon Depken den äldre från Västerås.
• Epitafium i tidig barock till minne av George Hoffman från 1676.
• Epitafium över brukspatron Lars Pedersson på Semla i Fagersta.
• General greve Pontus Fredric De la Gardies huvudbanér från 1692.
• Barockempitafium till minne av domprosten Nicolaus Dwan från 1709.
• Kung Erik XIV som 1577 förgiftats av sin broder konung Johan III och begravdes under koromgångens golv. Kungens stoft överfördes 1797 till en marmorsarkofag från Carrara sedan kung Gustaf III befallit om en värdigare gravvård.

Västerås domkyrka 1 maj 2005	Västerås domkyrka på 1880-talet, sedd från sydost.	Del av epitafium över brukspatron Lars Pedersson på Semla i Fagersta	Midskeppet
Södra skeppet	Planritning över Domkyrkan från 1740