Hexameter
Wikipedia
Hexameter (av grek. Hex; sex, och metron; mått) är ett sexfotat versmått med fallande rytm. Den femte foten i en versrad är alltid en daktyl och den avslutande sjätte alltid en troké eller en spondé. Daktyl är den vanligaste foten i hexameter. Någonstans i versraden skall det normalt finnas en cesur, ett ställe där det vid uppläsning kan kännas naturligt att lägga in en taktvila. Den infaller oftast inuti den tredje foten, så som i versexemplen nedan (illustrerat med lodstreck). Den näst vanligaste cesurplaceringen är inuti den fjärde foten.
Hexameter användes ofta i längre berättande dikter, s.k. epos. De mest kända eposen på hexameter är Iliaden och Odysséen av Homeros. Svenska författare som använt detta versmått är till exempel Georg Stiernhielm, Runeberg, Tegnér och Strindberg. Stiernhielm var med sin Herkules från 1600-talet först ut med hexametern i svenskspråkig litteratur.
[redigera] Exempel
Ur Tegnérs Frithiofs saga:
- Voro nu/satta i/hög| kung/Bele och/Torsten den/gamle
- där de/själva be-/fallt|, på/var sin/sida av/fjärden.
Ur Tove Janssons Farlig Midsommar
Rädsla jag aldrig har känt (paus)
Och ett lejon jag gladerligt nackar
