Hans Nåds testamente (film, 1940)
Wikipedia
Hans Nåds testamente | |
---|---|
Originaltitel | Hans Nåds testamente |
Genre | Drama |
Produktionsland | Sverige |
Premiärår | 1940 |
Regissör | Per Lindberg |
Producent | [[]] |
Manus | Stina Bergman |
Skådespelare | Olof Sandborg, Barbro Kollberg, Hjördis Petterson |
Originalmusik | Gunnar Johansson |
Produktionsbolag | AB Svensk Filmindustri |
Speltid | 92 minuter |
Språk | Svenska |
Hans Nåds testamente är en svensk film från 1940
Innehåll |
[redigera] Handling
[redigera] Om filmen
Filmen premiärvisades 26 december 1940. Som förlaga till filmen har man Hjalmar Bergmans roman Hans nåds testamente från 1910 samt pjäsen med samma namn som i dramatiserad version uppfördes i radio 1929 och på Vasateatern i Stockholm 25 augusti 1931. Romanen filmades första gången 1919 då med regi av Victor Sjöström som tillsammans med Hjalmar Bergman svarade för manusbearbetningen.
[redigera] Kritik
[redigera] Rollista i urval
- Olof Sandborg - Hans Nåd kammarherren Roger Bernhusen de Sars till Rogershus
- Barbro Kollberg - Blenda, hans dotter
- Hjördis Petterson - änkedomprostinnan Julia Hyltenius, Hans Nåds syster
- Willy Peters - Roger, hennes son
- John Ekman - häradshövding Abraham Björner
- Ludde Gentzel Anders Wickberg, kammartjänare
- Carl Ström - Johnsson, pensionerad skogvaktare
- Knut Pehrson - Toni, taffeltäckare
- Viran Rydkvist - fru Lovisa Enberg, husföreståndarinna
- Alf Kjellin - Jacob, deras son
- Gudrun Brost - Beda, köksan
- Jullan Jonsson - Mina, kokerskan
- John Botvid - Lars, kusken
- Wiktor Andersson - inspektorn
- Ernst Brunman - Kalle, fjärdingsman
[redigera] Musik i filmen
- Lilla Ludde (Här kommer lilla Ludde, hå-hå, ja-ja), sång Carl Ström
- Andante amoroso, kompositör Gunnar Johansson, instrumental.
- Vår Gud är oss en väldig borg (Eine feste Burg ist unser Gott), kompositör och text Martin Luther, svensk text 1536 Olaus Petri svensk text 1816 Johan Olof Wallin
- Ja, må han leva!, sång Jeanette Bonnier
- Intermezzo pastoral, kompositör Gunnar Johansson, instrumental.
- Rullan går (Rullan kommer, rullan går), sång Carl Ström med den ändrade texten Jullan kommer, Jullan går