Hällkistetiden
Wikipedia
Hällkistetiden, den senneolitiska perioden benämns ofta för hällkistetid, dvs man går från de s.k. megalitiska gravarna (dösar och gånggrifter) till enkla flatmarksgravar med träkistor med eller utan stenhällar.
Som helhet uppvisar hällkistorna en betydande utökning av befolkningen i övergångsfasen till äldre bronsålder. Hällkistorna största utbredning i Sverige är i södra Småland, speciellt kring Mörrumsåns övre vattensystem. Andra områden som kan nämnas är bl. a. kring sjön Möckeln, samt i Dalsland, Värmland och Närke.
Gravfynden är till största delen av keramik, de är oftast enkla. Andra gravgåvor är guldföremål, skifferhängen, skafthålsyxor och flintdolkar.
