Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Gymnocalycium - Wikipedia, den fria encyklopedin

Gymnocalycium

Wikipedia

?Gymnocalycium
Blodröd klotkaktus
Blodröd klotkaktus
Systematik
Domän: Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Caryophyllales
Familj: Kaktusar
Cactaceae
Underfamilj: Cactoideae
Tribus: Trichocereeae
Släkte: Gymnocalycium
Vetenskapligt namn
§Gymnocalycium
Auktor: Mittler, 1844[1]
Arter
  • Blodröd klotkaktus (G. baldianum)
  • Blå klotkaktus (G. saglionis)
  • Brun klotkaktus (G. mihanovichii)
  • Glansig klotkaktus (G. denudatum)
  • Grå klotkaktus (G. pflanzii)
  • Gulgrön klotkaktus (G. monvillei)
  • Klockklotkaktus (G. bruchii)
  • Klotkaktus ('G. hypobleurum var. ferox)
  • Knölig klotkaktus (G. gibbosum)
  • Olivgrön klotkaktus (G. platense)
  • Skär klotkaktus (G. stenopleurum)
  • Taklöksklotkaktus (G. quehlianum)
  • Vit klotkaktus (G. anisitsii)
  • Gymnocalycium alboareolatum
  • Gymnocalycium ambatoense
  • Gymnocalycium amerhauseri
  • Gymnocalycium andreae
  • Gymnocalycium bayrianum
  • Gymnocalycium berchtii
  • Gymnocalycium bodenbenderianum
  • Gymnocalycium calochlorum
  • Gymnocalycium capillaense
  • Gymnocalycium carminanthum
  • Gymnocalycium castellanosii
  • Gymnocalycium catamarcense
  • Gymnocalycium eurypleurum
  • Gymnocalycium gibbosum var. nigrum
  • Gymnocalycium horstii
  • Gymnocalycium hossei
  • Gymnocalycium hybopleurum
  • Gymnocalycium intermedium
  • Gymnocalycium kieslingii
  • Gymnocalycium kroenleinii
  • Gymnocalycium marsoneri
  • Gymnocalycium mihanovichii
  • Gymnocalycium mostii
  • Gymnocalycium mucidum
  • Gymnocalycium neuhuberi
  • Gymnocalycium ochoterenae
  • Gymnocalycium papschii
  • Gymnocalycium parvulum
  • Gymnocalycium riojense
  • Gymnocalycium schickendantzii
  • Gymnocalycium spegazzinii
  • Gymnocalycium stellatum
  • Gymnocalycium striglianum
  • Gymnocalycium stuckertii
  • Gymnocalycium taningaense
  • Gymnocalycium tillianum
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Gymnocalycium är ett suckulent växtsläkte inom familjen kaktusar.

[redigera] Beskrivning

Gymnocalycium är klotformade eller korta och cylindriska, växer ofta ensamma, men några få arter är tuvbildande. De är ganska dvärgväxande och många arter har formen av ett tillplattat klot, med en diameter på upp till 15 cm. Åsarna är starkt markerade och kan vara så många som 20 stycken, men oftast är de mycket färre. De är raka eller något spiralväxande, är ofta märkbart knöliga eller har skåror strax nedanför areolerna, som indelar åsarna i vårtor. De ulliga areolerna sitter med mellanrum på 0,5-2,5 centimeter. Det kan sitta upp till 12 taggar i varje areol och i många fall kan de delas in i radiära och centrala. Dessa taggar varierar i färg från grått till brunt eller svart och är ofta böjda. De sitter spridda och är ofta tillplattade mot basen samt för det mesta 1,3-4 centimeter långa. Som en allmän regel kan sägas att de flesta av de böjda taggarna pekar åt sidan eller neråt, och det finns sällan mer än tre centrala taggar, om det alls finns några. Blommorna är i de flesta fall trattformade och öppnar sig helt, med undantag av arter som G. mihanovichii och G. schickendantzii. Diametern hos helt öppna blommor varierar mellan 2,5 och 7,5 cm och färgen kan vara från olika gröna nyanser till vitt, gult och rött. Frukten är äggformad och skalet är fjälligt och slätt utan taggar och borst, såsom även blompipen ser ut. Den upp till 3,8 cm långa frukten är grön, röd eller purpurfärgad när den är mogen.

[redigera] Förekomst

Gymnocalycium-släktet hör hemma i stora delar av Sydamerika, öster om Anderna. Från Argentinas sydspets till Paraguay, Uruguay, södra Brasilien och Bolivia. Man finner dem från havsnivå upp till mer än 1000 meter över havet. Ibland växer de bland gräs i väldränerad jord, men också bland klippor. G. gibbosum var. nigrum är den enda art som tål frost, då den härstammar från södra Patagonien i Argentina.

[redigera] Referenser

  1. ^ The Cactus Family, Edward F.AndersonISBN 0881924989
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu