Georg Solti
Wikipedia
Sir Georg Solti, född 21 oktober 1912 död 5 september 1997, var en framstående ungersk/brittisk dirigent. Solti studerade i Budapest för Ernö Dohnányi, Bela Bartók och Zoltán Kodály. Sin yrkesbana inledde han som assistent till Arturo Toscanini Salzburg 1936-1937 och debuterade i Figaros bröllop i Budapest 1936. Krigsåren överlevde Solti i Schweiz som pianolärare, och efter krigsslutet blev:
- ledare för den bayerska stadsoperan (1946-1952)
- generaldirektör för Frankfurt opera (1952-1961)
- musikdirektör för Royal Opera House vid Covent Garden (1961-1971)
- musikdirektör för Chicago Symfony Orchestra (1969-1992)
- konstnärlig/musikrådgivare för Opéra de Paris (1971-1973)
- och hade närmare samarbete med London Philharmónic Orchestra och Orchestre de Paris
Solti har också framträtt vid flera internationella opera- och konserthus - San Francisco Opera, Glyndebourne, Chicago Opera, Metropolitan Opera, Bayreuthfestspelen och även vid Nobelpris-konserten i Stockholm 1991, för att nämna några. Har arbetade aktivt ända till sin död.
Solti har gjort ett stort antal legendariska inspelningar för DECCA redan under 50-60-talet under LP-skivans och stereoteknikens tidiga period - bland annat den första kompletta Nibelungens ring-inspeningen med Wiener Filharmonikerna från 1958-1965 räknas fortfarande bland de bästa både musikaliskt och klangmässigt. Han gjorde sig känd som uppskattad interpreter av Beethoven, Brahms, Bruckner, Elgar, Mahler, Schumann och på senare år även Sjostakovitj. Han fick 38 Grammy-priser.
Soltis stil kännetecknas av energiska, noggranna och livliga tolkningar.
Soltio har blivit adlad 1971 i Storbritannien för sina insatser inom musiken.
