Arturo Toscanini
Wikipedia
Arturo Toscanini född 25 mars 1867 i Parma i Italien död 16 januari 1957 i New York City var en legendarisk dirigent som ansågs allmänt som den störste dirigenten av sin tid. Han blev berömd för sitt noggranna och perfektionistiska repetitionsarbete, fotografiskt minne för musikaliska detaljer, temperament och hög musikalisk klass på sina uppföranden.
Det har byggts upp en hel mytologi kring Toscanini, bland annat om hans dyktatoriska ledarstil, älskarinnor, lynnighet. Han har bland annat vid La Scala framtvingat "förbud" mot spontana applådavbrott i operaföreställningar med omtagningar etc. Från kollegor, bl.a. en annan samtida stordirigent Wilhelm Furtwängler, har det påpekats att han saknade nyanser och alla forte och tutti lätt likadant. 30 år efter hans död, när New York Public Library införskaffade Toscaninis partiturer och forskare kunde analysera hans the Toscanini sound och hans uppförandemetod, med stryckningar, förstärkta instrumentgrupper vid vissa passager, och till och med omskrivningar.
Toscanini debuterade som inhoppande dirigent i Aida 30 juni 1886 i Rio de Janeiro. Han arbetade som dirigent vid:
- Turin (1895-1898)
- Milano La Scala (1898-1903, 1920-1929)
- New York Metropolitan Opera (från 16 november 1908)
- New York Philharmonic (1928-1936)
- Bayreuthfestspelen som förste icketyske dirigenten där (1930-1931)
- Salzburg (1934-1937)
- NBCSymfony Orchestra (1937-1954)
Toscanini var uttalad antifascist och har ställt in sina uppdrag i Nazityskland, Italien och Österrike under mellankrigsåren när nazismen och fascismen blev dominerande.
