E-handel
Wikipedia
E-handel är en benämning på den handel som bedrivs på Internet, och kan syfta på handel mellan företag och företag, mellan företag och konsument eller mellan konsument och konsument. Den e-handel som en konsument kommer i kontakt med kan grovt delas in i två undergrupper: nätauktioner och handel via nätbutiker (Internets motsvarighet till postorderkatalogerna). Betalning sker vanligtvis med postförskott eller kreditkort, men i vissa fall även med faktura.
Innehåll |
[redigera] Historia
E-handeln är en företeelse vars grund lades redan på 1960-talet, då ARPANET, föregångaren till dagens Internet, skapades, men inte förrän i början av 1990-talet hade e-handeln goda chanser att få det utbredda användande som den idag har. Det var WWW, World Wide Web, som lanserades 1992, i kombination med 1994:s lanserande av nya webbläsaren Netscape Navigator, som gjorde detta möjligt. När nu ett grafiskt gränssnitt fanns för Internet, kunde man börja bygga upp virtuella affärer, där folk från hela världen kunde handla.
Först ut med butik på Internet blev bland annat nätbutiken Amazon.com, som öppnades 1995, varefter svenskarna inte var sena att öppna sina första nätbutiker 1997. Uppgången av e-handeln blev därefter ett faktum, men den nådde sin topp vid millenniumskiftet, då it-bubblan sprack och orsakade konkurs för många it-företag världen över. Efter detta har it-marknaden återhämtat sig och är återigen på uppgång, men inte alls i samma tempo som i slutet av 1990-talet.
[redigera] Nätbutik
En stor del av e-handeln äger rum i de så kallade nätbutikerna, butiker som i stort sett består av ett lager och en hemsida, varifrån kunden gör sina beställningar. Varorna på hemsidan är ofta uppdelade i kategorier så att kunden lätt kan hitta bland dem. Många nätbutiker har även kompletterat med en sökfunktion, som gör det möjligt för kunden att hitta en vara snabbt och enkelt.
Varorna som kunden önskar beställa läggs vanligtvis i en virtuell kundvagn, och vid beställning, går man till kassan, där kunden vanligtvis får välja transportsätt, ange kontakt- och leveransuppgifter och välja betalningsmetod. Vanligaste betalningsmetoden är via betal-/kreditkort, men i Sverige finns i regel även möjlighet att betala mot postförskott, som ofat är förknippad med extra postförskottsavgifter. Faktura ges normalt inte till kund, då det skulle innebära ökade risker för bedrägerier för nätbutikerna.
Leverans av varor sker vanligen med postpaket, men vid köp av elektroniska varor, till exempel musik och mjukvara, ökar nu nöjligheterna att få ladda ner varan från nätbutiken direkt efter slutförd betalning.
[redigera] Nätauktion
En nätauktion fungerar som en vanlig auktion, med skillnaden att den hålls på nätet via en auktionssajt, till exempel Tradera. Vid nätauktioner är det vanligt att både privatpersoner och företag är säljare. Köparen lägger sina bud via auktionssajten, som automatiskt håller reda på alla bud, och kan således vid auktionens slut avgöra vem som lagt det vinnande budet.
Leverans av vara sker vanligtvis per post, och betalningen genomförs ofta med bankkort, postförskott eller via betalningsföretag, till exempel PayPal och Payson, som har till uppgift att förmedla betalningen mellan köpare och säljare då båda parterna är nöjda.
[redigera] Fördelar
E-handeln har många fördelar.
- Priserna. I en nätbutik är det troligt att handla billigare än i en fysisk butik, då en nätbutik sällan har lika stort behov av mycket personal som betjänar kunderna, som en traditionell butik har. Nätbutikerna består ofta bara av ett lager, varifrån hela landet/världen kan handla, vilket sparar in lokalkostnader.
- Öppettiderna. Medan en traditionell butik stänger under natten, och i vissa fall även under helgen, är en nätbutik öppen dygnet runt, och köparen handlar då det han/hon behöver när som helst under dygnet.
- Överblick. Alla nätbutiker går att komma åt från konsumentens dator, vilket medför att kosument enkelt kan besöka flera nätbutiker och skapa sig en överblick av var det lönar sig att handla. Även en bättre överblick över den enskilda butikens sortiment fås, bland annat genom den sökfunktion, som de flesta nätbutiker har på sina hemsidor.
[redigera] Nackdelar
- Nätbedragare. Ett ständigt återkommande problem är att man som konsument handlat i en till synes seriös nätbutik, men senare upptäckt att man blivit av med pengarna utan att fått varan, eller till exempel fått en tegelsten i postpaketet.
- Phising är ett begrepp som ofta nämns i media idag. Begreppet syftar på att en hacker på något sätt lurar till sig en konsuments bank-/kreditkortsuppgifter, vanligtvis genom att skicka förfalskad e-post från kända banker och kopiera bankernas utseende.
- Frakt. Alla fysiska varor som handlas på Internet måste fraktas till köparen, vilket innebär dels längre väntetider; du får inte varan direkt, dels att frakten i vissa fall kan göra köpet mindre lönsamt för konsumenten.
[redigera] Statistik
Enligt undersökningar utförda av Statistiska Centralbyrån, hade 36 procent av Sveriges befolkning handlat via Internet under första kvartalet 2005. Av dessa stod männen för en större del än kvinnorna. Den vanligaste varan att handla via Internet är resor och logi, vilket 16 procent av befolkningen hade handlat online under perioden 1 april 2004 till 31 mars 2005. Du hittar statistiken i sin helhet på SCB:s hemsida
[redigera] Lagligt skydd
Kosumenter som handlar i nätbutiker har alltid en rad lagstadgade rättigheter. Vissa av dem gäller i Sverige, andra i hela EU, vilket innebär mindre risker vid e-handel utomlandsifrån.
- 14 dagars ångerrätt har man som konsument alltid rätt till vid distanshandel (auktioner, köp av livsmedel, tidningar, hygienartiklar och dylikt är undantagna), och säljaren är skyldig att upplysa köparen om den. Ångersfristen påbörjas den dag då köparen tar emot varan, och varan ska vara i väsentligt oförändrat skick. Utanför Sverige inom EU har man som konsument 7 dagars ånderrätt.
- Konsumentköplagen ger dig rätten att reklamera en felaktig vara. Reklamationen ska ske i skälig tid, dock senast tre år efter mottagandet av varan. Reklameras varan före sex månader efetr mottagandet, är det upp till säljaren att bevisa att felet inte var ursprungligt, medan det efter sex månader är köparens uppgift.
