Dvärgmarkattor
Wikipedia
| ?Dvärgmarkattor | |
|---|---|
 Dvärgmarkatta
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Primater Primates |
| Underordning: | Haplorhini |
| Familj: | Markattartade apor Cercopithecidae |
| Släkte: | Dvärgmarkattor |
|
|
|
| §Miopithecus Auktor: I. Geoffroy, 1862 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dvärgmarkattor (Miopithecus) är ett släkte i familjen markattartade apor med två arter.
Innehåll |
[redigera] Utbredning
Dvärgmarkattor lever i de centrala delarna av Afrika. Deras utbredningsområde sträcker sig från Kamerun över Kongo-Kinshasa till Angola.
[redigera] Utseende
Dessa djur är med en kroppslängd av 32 till 45 centimeter och en vikt som ligger mellan 1,3 kg (hannar) och 0,8 kg (honor) de minsta primaterna i gruppen smalnäsor. Pälsen är på ovansidan grågrön och på buken vitaktig. Huvudet är runt med en kort nos. Som hos flera andra primater är hannar större än honor.
[redigera] Levnadssätt
Arterna i släktet är aktiva på dagen och lever i träd, huvudsakligen i regn- och mangrovskogar. De förekommer även på uppodlade marker i närheten av människor. Liksom sumpapan har de bra förmåga att simma. De letar även efter föda i vattnet.
[redigera] Föda
Dvärgmarkattor är allätare som livnär sig av frukt, frön, vattenväxter samt insekter, musslor, fågelägg och mindre ryggradsdjur.
[redigera] Fortplantning
Efter dräktigheten som tar omkring 160 dagar föder honan oftast ett enda ungdjur. Födelsen sker huvudsakligen mellan november och mars. Unga dvärgmarkattor är vid födelsen jämförelsevis stora och väger vid denna tidpunkt med 200 gram ungefär en fjärdedel av moderns vikt. Redan efter sex veckor börjar ungdjuren att äta fast föda och efter tre månader är de självständiga. Det har iakttagits dvärgmarkattor i fångenskap som har blivit 28 år gamla. Medellivslängden i naturen är okänd.
[redigera] Hot
Dvärgmarkattor har flera olika fiender i naturen, till exempel leoparder, viverrider, guldkatter, rovfåglar, ormar och varaner. Människor jagar dessa djur för att skydda sina plantager. Trots allt listas arterna i släktet inte som hotade.
[redigera] Arter
Efter nyare forskningar delas släktet i två arter.
- Miopithecus ogouensis, förekommer norr om Kongofloden.
- Miopithecus talapoin, lever söder om Kongofloden.
[redigera] Källor
- artikel Zwergmeerkatzen på tyska Wikipedia, 26 juni 2006.
[redigera] Externa länkar
Commons har fler bilder relaterade till Dvärgmarkattor
