Diskbråck
Wikipedia
Diskbråck (latin: hernia disci intervertebralis) är en skada på en av mellankotskivorna (disci intervertebrales) som finns mellan varje par ryggkotor (vertebrae) i ryggraden (columna vertebralis).
Disken fungerar som led och stötdämpare i ryggraden. Ett diskbråck uppstår när vätskehalten i diskens centrum minskar och det yttre höljet spricker. Den inre och mjukare substansen kan då klämmas ut genom sprickorna och trycka mot nerverna i ryggkanalen. För att smärta skall uppstå i nerverna måste även nerven bli inflammerad. Inflammationen kan orsakas av de kemiska substanserna som den trasiga disken avger, eller genom att disken trycker mot venerna och stör blodcirkulationen.
Smärtan börjar oftast i ländryggen. Efter mellan ett par timmar och ett par veckor går ryggsmärtan över, och man börjar istället känna smärta på baksidan av låret och hela vägen ut till tårna. Detta är ischiasnervens utbredningsområde och därför kallar man det att man har ischias. Man kan även få känselbortfall och/eller svaghet i benet. Ett diskbråck kan konstateras efter en enkel fysisk undersökning, men operation blir inte aktuell förrän en specialundersökning gjorts med magnetkamera, kontraströntgen eller datortomografi. En akut operation blir aktuell när man inte kan kissa, har känselnedsättning i underlivet eller försvagad ändtarmsmuskel. Det är bara ca 20% av diskbråcken som måste opereras. De övriga 80% läker antingen av sig själv eller med hjälp av träning. Oftast lägger man mycket tid på att träna upp de lokala magmusklerna som stabiliserar ryggraden.
