De fem elementen (wu xing)
Wikipedia
De fem elementen (五行 pinyin: wu xing) är i kinesisk filosofi de fem grundelement varav den synliga verkligheten är uppbyggd: trä, eld, jord, metall och vatten. Tanken om de fem elementen går tillbaka till Zhoudynastin och blev viktig framför allt inom daoism, medicin, alkemi och flera pseudovetenskaper.
Läran om de fem elementen har från Kina spritts även till Japan, Korea och Vietnam. Med kinesiska tecken skrivs elementen 木, 火, 土, 金, 水 (pinyin: mù, huǒ, jīn, tǔ, shǔi).
Den daoistiska metafysiken säger att det ursprungliga Dao skapade Taiji, föreningen mellan yin och yang, som födde de fem elementen som i sin tur födde "de tiotusen tingen", alltså allt i den materiella världen.
De fem elementen är . De sägs "föda" varandra i den ordningen (trä föder eld, eld föder jord, osv) och "förgör" varandra i ordningen trä, jord, vatten, eld och metall (trä förgör jord, jord förgör vatten, osv).
I ett intrikat korrespondenssystem som utveklades under Handynastin ordnades de flesta företeelser in i grupper om fem vilka korresponderade med de fem elementen. Alltså talas det om "de fem tonerna", "de fem smakerna", "de fem färgerna", "de fem planeterna", et cetera. Med hjälp av korrespondessystemet kunde man sedan inte bara exempelvis ställa medicinska diagnoser och ordinera bot, man kunde också manipulera människor och ting med hjälp av exempelvis musik eller färger.
Tankarna om de fem elementen är idag kinesiskt kulturellt allmängods, och de spelar stor roll inom traditionell kinesisk medicin och geomantik, fengshui, men också inom vissa kampsporter och i kinesisk matlagning.
[redigera] Se även
- Kinesisk filosofi
- Klassiska element (de fyra elementen)
