Traditionell kinesisk medicin
Wikipedia
Traditionell kinesisk medicin eller TCM efter engelskans traditional Chinese medicine (kinesiska: 中医 eller 中药学, pinyin: Zhongyi resp. Zhongyaoxue) är ett samlingsnamn för flera sorters traditionella behandlingsformer som har sina rötter i Kina med också är mycket vanliga i andra östasiatiska länder som Japan, Korea och Vietnam, och som idag återfinns i de flesta andra länder, i regel då som alternativ till mer etablerad läkekonst.
I Kina existerar TCM sida vid sida med "västerländsk medicin" och även om det är två olika läkarutbildningar har behandlingar som kombinerar kinesisk och västerländsk medicin blivit vanligare.
TCM bygger teoretiskt i stor utsträckning på läran om De fem elementen och livsenergi, qi.
[redigera] Exempel på terapiformer inom TCM:
- Tuina, [[medicinsk massage (推拿)
- Akupunktur(針疚)
- Akupressur
- Moxibution, örtbränning (艾炙)
- Koppning(拔罐)
- Örtmedicin(中药)
- Qigong (氣功)
- Taijiquan, skuggboxning (太極拳)
- Guasha, skrapning (刮痧)
- Matterapi (飲食療法)