Charles Cornwallis
Wikipedia
Charles Cornwallis, markis av Cornwallis, brittisk general, född 1738.
Under sjuåriga kriget (1756-1763) tjänade han i Tyskland, och i nordamerikanska frihetskriget (1775-1783) förde han befäl som generalmajor, erövrade Charleston och segrade vid Camden (1780) och Guildford (1781), men måste vid Yorktown (19 oktober 1781) jämte 8 000 man ge sig fången till Washington och fransmännen. Med honom föll Englands sak i Förenta Staterna. 1786 blev Cornwallis generalguvernör i Ostindien, där han lyckosamt kämpade mot Tippo Sahib och tvang honom att avträda en stor del av sitt område. 1793 återkom han till England, blev markis och utnämndes 1798 till vicekung på Irland, där han undertryckte uppror och tillbakaslog fransmännens landstigningskår under Humbert.
1801-1802 var Cornwallis engelsk fullmäktig vid fredsunderhandlingarna i Amiens, och 1805 blev han för andra gången generalguvernör i Ostindien, men dog där redan i oktober samma år. Av hans Correspondence utkom andra upplagan 1859.
[redigera] Se även
Wikimedia Commons har media som rör Charles Cornwallis
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
