Carl Bloch
Wikipedia
Carl Henrik Bloch, född 23 maj 1834 i Köpenhamn, död 22 februari 1890 samma ort, var en dansk målare.
Han genomgick konstakademien i Köpenhamn och begav sig 1859 till Italien, där han med några kortare avbrott vistades till 1865. Han hade redan före sin resa väckt mycken uppmärksamhet genom sina än idylliska, än allvarliga, än humoristiska skildringar av danskt folkliv. Bland dessa kan nämnas Söndagseftermiddag på Refsnäs, Fiskare på Jyllands västkust (två tavlor, 1857 och 1858), Far skall sova (1858) och En måltid (1859). Under de första åren av sin vistelse i Rom valde han ämnen ur det italienska folklivet (En fiskare från Sorrento, 1861, i Köpenhamns konstmuseum, och Två munkar, 1862). Med Samson i kvarnen (1863, konstmuseet) fördes, Bloch in på historiemålningens område, där han sedermera skapade Jairus' dotter (1864; konstmuseet), Prometheus befrielse (1865), Niels Ebbesen och greve Geert (1868), Kristian II i fängelset (1871; konstmuseet) och flera historiemålningar i universitetets festsal.
Även i hans historiska och mytologiska målningar gör sig gärna en genreartad uppfattning gällande. Detta är fallet jämväl i hans religiösa arbeten, till exempel i de 23 tavlorna i Frederiksborgs slottskyrka samt i flera altartavlor (Christus consolator, 1875, i Löberöd i Skåne). Historiemålningen trängde honom likväl inte bort från skildringarna av italienskt och danskt folkliv, och särskild fortsatte han att väcka munterhet genom romerska pojkar och munkar i tragiska situationer: En romersk gatbarberare (1864), Munken, som plockar fjäderfä (1870), En tjänsteflicka (samma år) och En fiskargumma (1876). Han har även målat porträtt och utfört raderingar. Bloch är svagt representerad i Stockholms nationalmuseum med en på beställning 1882 utförd liten tavla, Herdarnas tillbedjan. Han blev 1883 professor och snart därefter ledare av akademiens målarskola.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
