Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Bredband - Wikipedia, den fria encyklopedin

Bredband

Wikipedia

Bredband är ett sätt att enkelt sammanfatta olika tekniker för att koppla upp datorer - och för den delen många andra apparater - till internet.

Innehåll

[redigera] Vad är bredband?

Begreppet bredband innebär egentligen den del av en ledningskapacitet som inte används för basbandsöverföring. Begreppet har numer i överförd betydelse blivit ett begrepp i marknadsföring och har idag fortfarande lite varierande teknisk innebörd, mest beroende av vem avsändaren är. Det har till viss del med överföringshastighet att göra, men olika leverantörer och andra hävdar att allt från 0,5 Mbit/s till 2 Mbit/s är minimigränsen för att en förbindelse ska kallas för bredband. Det har dock föreslagits - på ett tidigt stadium - att minst 10 Mbit/s symmetrisk bandbredd skulle vara bredband.

Benämningen bredband har på senare tid kommit att associeras med hög överföringskapacitet, och bredbandsnät blir då i bemärkelse en benämning på höghastighetsanslutningar till datornätverk. En annan populär benämning är elektroniska motorvägar, även om det nog idag få anses gälla stamnäten mer än de mer finmaskiga näten mellan dessa och alla som ansluts. Den tekniska utvecklingen kommer förmodligen driva på så att det i praktiken kommer finnas en minsta gräns och att den ökar efter hand som olika tillämpningar ökar kraven.

En del med bredband som ofta glöms bort men är ganska viktig är den fasta uppkopplingen, d v s att den som använder bredband hela tiden är uppkopplad. Detta i kontrast till modem där uppkoppling sker när samtalet till ett annat modem kopplats fram.

[redigera] Användning

En anslutning med bredband till ett publikt datornätverk som Internet gör att privatpersoner, institutioner och företag kan använda datorkommunikation på ett nytt sätt. De kan göra egna TV-sändningar med en enkel videokamera, se på TV-sändningar från hela världen, lyssna på radio från tusentals radiostationer, prata i telefon och kommunicera över nätet. Där finns givetvis också alla dagens internettjänster, från e-post till World Wide Web.

[redigera] Teknik för bredband

Ett sätt att bygga innebär att man utnyttjar en befintlig ledning (för tex el, tele och kabel-tv) till ytterligare något ändamål. I el- tele- och kabel-tvledningar kan digitala signaler vid överföring uppta ett brett frekvensområde (passband/basband/bredband). Detta i kombination med bättre modulationstekniker resulterar i höga dataöverföringshastigheter.

Exempel på sådan teknik är

Ett annat sätt är att bygga en helt ny infrastruktur. Typiskt kommer här fiber i kombination med koppar eller trådlösa lösningar in. Exempel på sådana lösningar är

  • Dragna nätverkskablar hela vägen, typiskt fiber i kombination med kategori 5- eller kategori 6-TP-kabel - Ethernet - 10/100/1000 Mbit/s
  • Trådlöst nätverk - WLAN - max 11, 55 eller 108 Mbit/s, men i praktiken betydligt lägre hastighet.
  • WIMAX - vilket är en trådlös teknik för bredband

De flesta svenskar har möjlighet att få ADSL, räckvidden är upp till 5 kilometer från närmaste telestation. Kapaciteten minskar dock med avståndet, liksom antalet användare som samtidigt använder de kablar som kommer i fråga.


Olika amerikanska gränsnitt
Namn (Trunk) Antal kanaler Kapacitet (Mbit/s)
T1 24 1,544
T2 96 6,312
T3 672 44,736
T4 4032 274,176

[redigera] Externa länk

Populärvetenskapligt

Tekniska referenser

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../b/r/e/Bredband.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com