Blekinge kustbana

Wikipedia

Blekinge kustbana är den järnväg som går mellan Kristianstad och Karlskrona.

Innehåll

1 Historia
2 Nya tåg
3 Elektrifiering
4 Järnvägsolyckan
5 Stationer längs Blekinge kustbana
6 Externa länkar och källor

[redigera] Historia

Banan byggdes från början av flera olika järnvägsbolag som smalspåriga banor längs kusten; situationen kan jämföras med Västkustbanan där flera olika bolag byggde enskilda sträckor innan de slogs samman under namnet Blekinge kustbanor. I början av 1900-talet fanns det rent av restaurantvagnar på banan vilket var en ovanlighet för att vara en smalspårsbana. Spåret var av den tämligen ovanliga spårvidden 1067mm, samma som Karlshamn-Vislanda-Bolmens järnväg (KVBJ) och Halmstad-Bolmens järnväg (HBJ). Blekinge kustbanor och dessa två järnvägar band alltså samman Sveriges öst- och västkust.

De banor som uppgick i Blekinge kustbanor var Sölvesborg-Kristianstads Järnväg (SCJ), Västra Blekinge Järnvägar (WBlJ) och Mellersta Blekinge Järnväg (MBlJ). 1927 köptes Bredåkra-Tingsryds Järnväg (BTJ) upp. Den äldsta av dessa var SCJ vilken började med trafik 1874. Under 1900-talets första decennier slogs dessa banor samman genom uppköp.

Efter att SJ tog över banan 1942 beslöts det om en breddning till normalspår vilken utfördes i etapper på 1950-talet och färdigställdes 1957. En ny station byggdes i Karlshamn under samma tid. Kust-till-kust-förbindelsen Karlshamn - Halmstad via Bolmen bröts, då dessa banor ej breddades, utan i stället lades ner på 1960-talet.

Kustpilentåg
Foto:Henrik Reinholdson

[redigera] Nya tåg

Efter att ha sett minskat antal resande och ett nedläggningshot under flera decennier sattes i början av 1990-talet de populära Y2:orna Kustpilen in (i Skåne och Blekinge ibland kallade Y2K). Antalet resande ökade dramatiskt och därför har man sedan dess gjort flera andra betydande förbättringar längs banan. Bland annat är spåret numera skarvfritt och en ny station har byggts i Bromölla.

[redigera] Elektrifiering

2004 beslöt Sveriges riksdag att banan skulle elektrifieras. Peab var det företag som av Banverket fick i uppdrag att elektifiera järnvägen. Elektrifieringen sker i samband med Peab och Banverket. Elektrifieringen startades den 13 juni 2005 vid Karlshamn station där det "första spadtaget" togs. Tack vare att elektrifieringen kunde starta tidigare än banverkets egen framtidsplan genom att bland annat landstinget och kommunerna i Blekinge ställde upp med att betala i förskott så kunde SJ äntligen ta sig ut från avtalet då SJ på senare tid gärna velat lägga ner linjen på grund av att Blekinge kustbana länge varit en ren förlustaffär, men var hindrad från att göra det då de hade ett bundet avtal med Blekingetrafiken. Utöver elektrifieringen ska även stationerna i Sölvesborg, Mörrum, Karlshamn, Bräkne-Hoby och i Ronneby byggas om. I juni 2007 beräknas arbetet vara klart. Under tiden banarbetet pågår så är Blekinge kustbana avstängd för persontrafik. Godstrafiken fortsätter dock att köra i begränsad omfattning. Blekingetrafiken har satt in nya moderna bussar som ersättning för tågen. Bergkvarabuss kör dessa bussar.

[redigera] Försening & Stölder

Elektrifieringen har hittills inte gått särskilt smärtfritt. Flera gånger har det begåtts stölder av koppartråd i bland annat Kristianstad och Sölvesborg. I Bromölla har de varit förskonade från detta då de har kunnat låsa in arbetsfordonen och koppartråd på Ifö sanitärs område när de inte har arbetat. Stölderna har polisanmälts. Sedan blev de flera veckor försenade i vintras pga den långa och snörika vintern. De har även haft problem med att få tillstånd att få använda den så kallade uteliggaren. Istället så har de själva fått klättra upp i stolparna och manuellt montera ledningarna. Peab säger dock att trots detta så tror de att de ändå blir klara som beräknat till juni 2007 då de har fått förstärkning och att de nu äntligen kan använda uteliggaren.

[redigera] Sabotage

En dag under våren 2006 var det ett antal personer som med hjälp ut av en stege och en avbitarsax klättrade upp i en ut av stolparna i Valje och klippte av kontaktledningen. Detta kunde ha orsakat en livsfarlig olycka då det med jämna mellanrum är ström i ledningen för test, men det var inte ström i ledningen vid det aktuella tillfället. De lämnade kvar stegen på spåret och senare körde ett godståg på stegen som flög upp i luften och landade på taket. Lokföraren skadades aldrig vid tillfället. Trots detta så säger PEAB fortfarande att man tror sig kunna jobba ifatt denna försening som uppstod. Avklippningen av ledningen är polisanmäld som sabotage.

[redigera] Öresundståg

När persontrafiken återupptas sker det med Öresundståg, typ X31. De byggs om från X32 som är likadana förutom inredningen, som är anpassad för fjärrtrafik. X32 går i trafik Karlskrona-Göteborg, har pentry och är bekvämare i första klass, där det är tre stolar i bredd. Detta passar dåligt i Öresundsomloppen, då de går som pendeltåg Köpenhamn-Helsingör. Enligt Blekingetrafiken så ser det ut som om det är SJ som ska köra tågen fram till upphandlingen år 2008.

[redigera] Järnvägsolyckan

Hösten 2004 inträffade en järnvägsolycka i Nosaby utanför Kristianstad på banan när en lastbil lastad med pellets stannade på plankorsningen med järnvägen då bommarna var på väg ned. Lastbilschauffören sa att han valde att gå ur bilen och försöka lyfta bommen istället för att köra igenom bommen med lastbilen. Tåget krockade med lastbilen. Två järnvägsanställda omkom och flera skadades allvarligt. En 50-tal passagerare skadades lättare. Lastbilschauffören dömdes senare till fängelse i 1 år och två månader för grov vårdslöshet, vållande till annans död och vållande till kroppskada. Hovrätten i Malmö gav samma straff.