Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Wikipedia:Användarhandledning för TeX - Wikipedia, den fria encyklopedin

Wikipedia:Användarhandledning för TeX

Wikipedia

Sedan januari 2003 kan TeX-kod användas för matematiska formler på Wikipedia. Den skapar antingen PNG-bilder eller enkel HTML-kod, beroende på användarinställningar och komplexiteten hos uttrycket. I framtiden, när webbläsarna blir bättre, kommer den att kunna skapa utökad HTML eller i många fall till och med MathML.

Matematiska märkord skrivs inom <math> ... </math>. Eventuella radbrytningar inom dessa <math>-taggar medför inga problem, då de inte visas alls. Det är t o m klokt att använda dessa radbrytningar för att hålla källkoden läslig (exempelvis genom att bryta raden efter varje term eller rad i en matris).

Diskussioner, buggrapporter och önskemål om nya funktioner postas på sändlistan Wikitech-l eller på Wikipedia:TeX requests.

För frågor om stil när det gäller att skriva matematiska formler, se Wikipedia:Projekt matematik. Specifikt bör man undvika att använda denna finess mitt i en rad med vanlig text, eftersom formlerna inte placeras rätt och tecknens grad blir fel.

Innehåll

[redigera] Specialtecken

Funktion Syntax Hur den visas
decimalkomma (rätt) 3,\!14159 3,\!14159
decimalkomma (fel) 3,14159 3,14159\,\!
standardfunktioner (rätt) \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z \sin x + \ln y +\operatorname{sgn} z
standardfunktioner (fel) sin x + ln y + sgn z sin x + ln y + sgn z\,
Derivata \nabla \partial x dx \nabla \; \partial x \; dx
Mängder \forall x\in \not\in\varnothing\subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C \forall x \in \; \not\in \varnothing \subseteq A\cap B\cup \exists \{x,y\} \times C
Logik p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r p\wedge \bar{q} \rightarrow p\vee \bar{q} \Rightarrow r
Rötter \sqrt{2}\approx 1,\!4 \sqrt{2}\approx 1,\!4
\sqrt[n]{x} \sqrt[n]{x}
Relationer \sim \simeq \cong \le \ge \equiv \approx \ne \sim \ \simeq \ \cong \ \le \ \ge \ \equiv \ \approx \ \ne
Geometri \angle \perp \| \angle \perp \|
Pilar

\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow
\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow
\Uparrow \Downarrow \Updownarrow

\Leftarrow \Rightarrow \Leftrightarrow
\Longleftarrow \Longrightarrow \Longleftrightarrow
\Uparrow \Downarrow \Updownarrow

\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
\longleftarrow \longrightarrow \mapsto \longmapsto
\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow
\uparrow \downarrow \updownarrow

\leftarrow \rightarrow \leftrightarrow
\longleftarrow \longrightarrow \mapsto \longmapsto
\nearrow \searrow \swarrow \nwarrow
\uparrow \downarrow \updownarrow

Annat \oplus \otimes \pm \mp \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet \oplus \otimes \pm \mp \ \hbar \dagger \ddagger \star \circ \cdot \bullet\

[redigera] Exponenter, index

Funktion Syntax Hur den visas
Exponent a^2 a2
Index a_2 a2
Gruppering a^{2+2} a2 + 2
a_{i,j} ai,j
Kombinationer av "sub" och "super" x_2^3 x_2^3
Derivata (bra) x' x'
Derivata (acceptabelt) x^\prime x^\prime
Derivata (fel) x\prime x\prime
Under och överlinjer \hat a \bar b \vec c \widehat {d e f} \overline {g h i} \underline {j k l} \hat a \ \bar b \ \vec c \ \widehat {d e f} \ \overline {g h i} \ \underline {j k l}
Summa \sum_{k=1}^N k^2 \sum_{k=1}^N k^2
Produkt \prod_{i=1}^N x_i \prod_{i=1}^N x_i
Gränsvärde \lim_{n \to \infty}x_n \lim_{n \to \infty}x_n
Integral \int_{-N}^{N} e^x\, dx \int_{-N}^{N} e^x\, dx
Linjeintegral \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy \oint_{C} x^3\, dx + 4y^2\, dy

[redigera] Bråk, matriser, uttryck på flera rader

Funktion Syntax Hur den visas
Bråk \frac{2}{4} eller {2 \over 4} \frac{2}{4}
Binomialkoefficienter {n \choose k} {n \choose k}
Matriser \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix} \begin{pmatrix} x & y \\ z & v \end{pmatrix}
\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots &

\ddots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}

\begin{bmatrix} 0 & \cdots & 0 \\ \vdots & \cdots & \vdots \\ 0 & \cdots & 0\end{bmatrix}
\begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix} \begin{Bmatrix} x & y \\ z & v \end{Bmatrix}
\begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix} \begin{vmatrix} x & y \\ z & v \end{vmatrix}
\begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix} \begin{Vmatrix} x & y \\ z & v \end{Vmatrix}
\begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix} \begin{matrix} x & y \\ z & v \end{matrix}
Fritext[1] f(n)=\left\{\begin{matrix}

n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right.

f(n)=\left\{\begin{matrix} n/2, & \mbox{om }n\mbox{ ar jamn} \\ 3n+1, & \mbox{om }n\mbox{ ar udda} \end{matrix}\right.
Ekvationer på flera rader \begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ &

=& n^2 + 2n + 1\end{matrix}

\begin{matrix}f(n+1)&=& (n+1)^2 \\ \ & =& n^2 + 2n + 1\end{matrix}

[1]Notera att åäö och andra "specialtecken" för närvarande inte fungerar i math-omgivning.

[redigera] Teckensnitt

Funktion Syntax Hur den visas
Grekiska bokstäver \alpha \beta \gamma \Gamma \phi \Phi \Psi\ \tau \Omega \alpha\ \beta\ \gamma\ \Gamma\ \phi\ \Phi\ \Psi\ \tau\ \Omega
Dubbelskrift x\in\mathbb{R}\sub\mathbb{C} x\in\mathbb{R}\subset\mathbb{C}
Dubbelskrift \mathbb{ABC} \mathbb{ABC}
Fet stil \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 \mathbf{x}\cdot\mathbf{y} = 0 Fet stil (grekiska) \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma} \boldsymbol{\alpha+\beta+\gamma}
Frakturstil \mathfrak{a} \mathfrak{B} \mathfrak{a} \mathfrak{B}
Skrivstil \mathcal{ABC} \mathcal{ABC} Hebreiska \aleph \beth \gimel \daleth \aleph\ \beth\ \gimel\ \daleth

[redigera] Parentessättning i långa uttryck

Funktion Syntax Hur den visas
Mindre bra ( \frac{1}{2} ) ( \frac{1}{2} )
Bättre \left( \frac{1}{2} \right) \left ( \frac{1}{2} \right )



Du kan använda olika separatorer vid \left och \right:

Funktion Syntax Hur den visas
Parenteser \left( A \right) \left( A \right)
Hakparenteser \left[ A \right] \left[ A \right]
Klammrar \left\{ A \right\} \left\{ A \right\}
Vinkelparenteser \left\langle A \right\rangle \left\langle A \right\rangle
Streck A \right| \left| A \right|
Använd \left. and \right. om du inte vill att separatorn ska synas: \left. {A \over B} \right\} \to X \left. {A \over B} \right\} \to X

[redigera] Teckenmellanrum

Observera att TeX hanterar de flesta fallen automatiskt, men ibland kan man vilja kunna styra i detalj:

Funktion Syntax Hur den visas
double quad space a \qquad b a \qquad b
quad space a \quad b a \quad b
large space a\ b a\ b
medium space a\;b a\;b
small space a\,b a\,b
no space ab ab\,
negative space a\!b a\!b

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu