Birger Sjöberg
Wikipedia
Birger Sjöberg, född 6 december 1885 i Vänersborg, Västra Götalands län (Västergötland), död 30 april 1929 i Växjö, svensk författare, vissångare och journalist. Bror till Gösta Sjöberg (född 1880) och Erik (född 1891). Fadern var klädeshandlare från Stockholm. Har ett gymnasium uppkallat efter sig i hemstaden Vänersborg, Birger Sjöberggymnasiet.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Sjöberg föddes 1885 i Vänersborg. Hans föräldrar, Gustaf och Anna Sjöberg, ägde en liten klädaffär vid torget i Vänersborg. De hade ganska bra ekonomi, så Birger och hans två bröder Gösta och Erik slapp svälta. När Birger var tretton år tvingades föräldrarnas affär slå igen efter hård konkurrens från andra butiker. Han blev då tvungen att tänka på sin försörjning.
I skolan gick det inte så bra för Birger, han fick C i flit och D i uppförande, men trots detta lyckades han få plats som lärling hos en vänersborgsfotograf utan lön. Hos fotografen stannade han inte allt för länge. År 1900 lämnade han Vänersborg och begav sig till Stockholm. I Stockholm jobbade Birger som guldsmedslärling, och sedan som bodbiträde. Men han stannade inte i Stockholm länge utan redan 1901 åkte han tillbaka till Vänersborg, där han så småningom fick plats som bodbiträde i Georg Nyströms järn – färg – och tapetaffär.
År 1906 återvände han till Stockholm. Hans bror Gösta hade fått plats på Stockholms Dagblad och bjöd föräldrarna och bröderna att bo med honom. Så småningom fick Birger också jobb som journalist på tidningen tack vare en av Göstas vänner, John Gustaf Christensén. I Stockholms Dagblad publicerade han sina första dikter om Frida.
Birger fick sedan jobb på Helsingborgs-Posten. Det var J.G. Christensén som ägde den och bad de båda bröderna att följa med till Skåne. Men i Skåne hade han inte lika stor framgång med sina dikter, och tids nog minskades hans tillfällen att publicera sig då han blev redaktionssekreterare. Hans dikter och visor framfördes nu mera i privata sällskap. Sedan båda föräldrarna dött (med fem års mellanrum) flyttade Birger år 1918 till Ramlösa, och 1921 skaffade han Villa Daghill, som skulle bli hans hem resten av livet.
1922 utkom hans debut, Fridas bok. En kort tid turnerade han och framträdde, men hans scenskräck satte snart stopp för detta. 1924 kom hans romandebut, Kvartetten som sprängdes, som blev en stor succé. Sjöbergs ångest och rädsla fick i stället sitt uttryck i Kriser och kransar som fick ett sämre mottagande. I slutet av april 1929 tilldelades han De Nios pris, men låg då redan medvetslös och nåddes inte av budet. Han avled av dubbelsidig lunginflammation på Växjö Stadshotell. Han efterlämnade mängder med utkast till dikter som publicerades postumt.
[redigera] Betydelse
I Kriser och kransar skapade Sjöberg, närmast på egen hand, med inspiration främst från Shakespeare, ett modernistiskt formspråk som blandade traditionell vers med djärva metaforer och okonventionell syntax. Det har påverkat senare svenska poeter som Hjalmar Gullberg och Johannes Edfelt.
Visorna i Fridas bok har inte blivit lika vitt spridda som Taubes och Bellmans visor. De är musikaliskt mer krävande och mindre allsångsvänliga i sin diskreta ironi över småstadslivets begränsningar och poetiska klichéer. Det kräver en kombinerad operasångare och dramatisk skådespelare som Mikael Samuelson för att göra dem full rättvisa. Men genom åren har också klassiska sångare som Folke Sällström, Ingvar Wixell och Lars Bertil Jönsson, trubadurer som Fred Åkerström, Torgny Björk, Björn Johansson, Axel Falk och Maria Lindström och sjungande skådespelare som Ernst-Hugo Järegård, John Harryson och Jan-Olof Strandberg gjort sig bemärkta genom att tolka Fridas visor. Även Tommy Körberg och Tage Danielsson har sjungit Sjöberg, den senare i filmen Släpp fångarne loss, det är vår!.
Sjöbergs minne vårdas av Birger Sjöberg-sällskapet som sedan 1961 i en årsskriftserie gett ut både delar av hans litterära kvarlåtenskap och olika artisters insjungningar på fonogram. Den senaste stora biografin, Skrivaredans. Birger Sjöbergs liv och diktning (1999), har skrivits av Johan Svedjedal.
[redigera] Bibliografi
- 1922 - Fridas bok
- 1924 - Kvartetten som sprängdes
- 1926 - Kriser och kransar
Postumt har utgivits:
- Fridas andra bok (1929)
- Minnen från jorden (1940)
- Syntaxupproret (1955)
- Fridas tredje bok (1956)
- Samlade dikter (1973)
- Samlade visor (1981)
[redigera] Fridas visor
De mest kända visorna ur Fridas bok och Fridas andra bok:
- "Den första gång jag såg dig"
- "Längtan till Italien"
- "Släpp fångarne loss, det är vår"
- "Bleka dödens minut"
- "Finge Frida rätt"
- "Frida i vårstädningen"
- "Aftontankar vid Fridas ruta"
- "Frida sörjer sommaren"
- "Samtal om universum"
- "I Spaniens månsken"
- "På begäran"
- "På Richelieus tid"
- "Lilla Paris"
