Arpitània
From Wikipedia
Cheest artícul-chí al è in cuurs da tradüzziun. Chesta pàgina l'è dree vess tradüida da l'idioma Arpitan a partí da l'artícul Arpitania, resun par la quaal i pöö ga vess deent di büüs da cuntegnüü, di eruur sintàtich, u di scritt mía tradott.
Vüü pudii culaburá cun la Wikipedia iint avanti cun la tradüzziun.
Cheest artícul-chí al è in cuurs da tradüzziun. Chesta pàgina l'è dree vess tradüida da l'idioma Français a partí da l'artícul Arpitanie, resun par la quaal i pöö ga vess deent di büüs da cuntegnüü, di eruur sintàtich, u di scritt mía tradott.
Vüü pudii culaburá cun la Wikipedia iint avanti cun la tradüzziun.
I nomm Arpitan i-è scrivüü in ortografia de rèference B. Cura ch'al esiist un nomm Lumbaart, i ligamm in Arpitan i-punta a un artícul cul nomm in Lumbaart.
|
Nota: La pàgina la gh'a büsögn də mejurameent də cuntegnüü o də stiil: |
Arpitania / Arpetania Francoprovencia |
|||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|||||||
Devisa nacionâla : «Fier et abado tant qu’a la fin» | |||||||
Payis | France / Svízzera Template:Étalie |
||||||
Lengoues oficièles en fonccion des payis : |
Francês (France / Suisse / Étalie) Étalien (Étalie) Arpitan (Étalie) Alemand (Valês / Fribôrg) |
||||||
Lengoues nacionâles | Arpitan | ||||||
Vela capitâla | niona |
||||||
Més grantes veles | Liyon / Geneva / Grenoblo Losena / Sant-Etiève Nôchâthél / Aoûta / Chambèri Èneci / Sion / Fribôrg Rouana / Bôrg |
||||||
Statut politico | Nacion sen Ètat dèpendent de la France, de la Suisse et de l’Étalie |
||||||
Govèrnement en fonccion des payis : - Prèsident francês - Prèsident suisso - Prèsident étalien |
Jacques Chirac Moritz Leuenberger Giorgio Napolitano |
||||||
Ancian(s) payis | |||||||
Divisions historiques | |||||||
Supèrficie - totâla - égoua (%) - frontiéres tèrrèstres - coutes |
km² km |
||||||
Populacion - totâla - densitât |
hab. () hab./km² |
||||||
Religions principâles | Catolicismo / Calvinismo | ||||||
Gentilyâ | Arpitan, Arpitana (Plurièl : Arpitans, Arpitanes) ou Arpetan, Arpetana (Plurièl : Arpetans, Arpetanes) 1 |
||||||
Monéya | Erô (€) (EUR ) etFranc suisso (SFr) ( CHF ) |
||||||
Fus horèro | UTC +1 (chôd-temps +2) | ||||||
Himno nacionâl | La Libèrtât | ||||||
Féta nacionâla | |||||||
Siglo nacionâl | ARP | ||||||
Domêno de Malyâjo - France - Suisse - Étalie - Union eropèèna |
nion dèpend des payis : .fr .ch .it .eu |
||||||
Endicatif tèlèfonico - France - Suisse - Étalie |
nion dèpend des payis : + 33 + 41 + 39 |
||||||
Mapa de l’Arpitania | |||||||
1 ou Francoprovençâl, Francoprovençâla (Plurièl : Francoprovençâls, Francoprovençâles). |
L’Arpitania, u anca Arpetania u Francoprovencia, al è ul cungjuunt di teritori ch'i gh'a, u gh'a avüü in passaa, la lengua Arpitana cuma la suva lengua da paees. In cheest sentüü, ul Lyonnais, ul Forez e la Franche-Comté i-è cumprees. La carta da l'Arpitània l'è diretameent liada a la definizziun da la lengua Arpitana.
Cuntegnüü |
[redatá] Stòria dal nomm
A l'orígen, ul tèrmen «Harpitanya», creaa pal Valdostan Jozé Harrieta, al curespundeva ai resgjun alpinn da lengua Arpitana inturna al Muunt Blaanch: i cantun alpin da la Svízzera Rumanda, la Savòia, la Val d'Aosta (cuntrulá ul nomm!) e ul Piemuunt. Int i anaat '70, cheest nomm al era sucjaa a un partii pulítich, ul Mouvement Harpitanya. Dopu una quai anada, sa retröva cheest nomm essenzialmeent in Svízzera Rumanda e Savòia, però da l'istessa manera in Franche-Comté, grazzia al prufessuur Xavier Gouvert. Al dí d'incöö al è scrivüü senza «h» e al è deprivaa da cunutazziun pulítica.
[redatá] Geugrafía
Ul spazzi arpitan al è cumprees intra ul dumini d'oïl al Noort, d'òc al Süüd, del Alemànich e del Gallo-Itàlich a Est. Al s'esteend sü trii paees Eurupej: l'Itàlia (Val d'Aosta e vargüna valada piemontesa), la Svízzera (la Rumandía a l'ecezziun del cantun Jura) e la Francja (11 departemeent, di quaal 7 in la suva intreghezza u plüpaart: partie: Savoie et Haute-Savoie, Loire, Isère, Rhône, Ain, Jura; e 4 in paart: Drôme, Ardèche, Saône-et-Loire, Doubs.) In la paart Noort-òvest da l'Arpitània, intra Roanne et Mâcon, a gh'è una zona intermediària qualifegada d'Arpitan Francisaa.
[redatá] Pulítica
L’Arpitània l'è mía recugnüssüda cuma entitaa pulítica. A l'è dividüda intra trii statt: la Francja, la Svízzera et l’Étalie.
[redatá] Al dí d'incöö
A l'ura da la 13a fête romande et interrégionale de l'arpitan a Martigny, a Avuust 2005, i espressiun da eururesgjun, eurunazziun Arpitana e da Cumünitaa poliglota Arpitana i a circülaa tra i participaant par cjamá l'àrea da difüsiun da chesta lengua rumànica, ch'a la s'esteent di muunt dal Forez(cuntrulá in Arpitan) al Piemuunt, da Neuchâtel al Delfinaa. Al paar ca la ga sía una vuluntaa da salvá la lengua in declin, tendeent a l'üniun da cheest resgjun.
[redatá] Eururesgjun et eurunazziun
In Valees, in Savòia, int i valaat Arpitann dal Piemuunt e Valada d'Aosta, la cuscenza da partegní a una medésima nazziun, l'è mía descumparüda. Sa parla d'eurunazziun e apó d'Eururesgjun, di quaal ul liamm al è la lengua, e ul caràter muntagnaart. La parola nazziun la s'inteent chí in acoort a la definizziun sigütaant: «cuünitaa d'individüü ünii par la lengua, la stòria e i tradizziun.» Da tüta manera, la vuluntaa da creá una nuvela entitaa pulítega la sembra vess-as desminüida cul teemp: l'Aliance culturèla arpitana, par esempi, la parla d'Eururesgjun cul citá Denis de Rougemont pal quaal «una resgjun l'è mía vargott ch'al cuventa delimitá, ma ch'a sa trata da recugnuss».
[redatá] Identitaa
Sa tröva al dí d'incöö la sigla ARP, par Arpitània (uvaal par autumòbil...). L'assucjazziun Aliance culturèla arpitana la pruponn un passapoort Arpitan, ducümeent mía uffiziaal ch'al permett mía da viagjá liberameent, però al serviss a fermá aj statt duminaant (Itàlia, Francja e Svízzera) la vuluntaa dal titulaar da desvilüpá la suva cültüra e la suva lengua, inscí che da fermá la suva identitaa Arpitana.
[redatá] Divisiun pulítich e aministratiif
[redatá] Divisiun storích e tradizziunaal
[redatá] Divisions atüaal
|
|||
En Étalie : Cèles de Sant Vuite et Fête en Poulye · Valâdes arpitanes du Piemont · Vâl d’Aoûta |
|||
En France : Règ·ions : Borgogne · Franche-Comtât · Rôno-Arpes Dèpartements : En (01) · Ardecha (07) · Dubs (25) · Drôma (26) · Isera (38) · Jura (39) Provinces : Biôjolês · Brêsse · Bugê · Charolês · Dôfenâ · Domba |
|||
En Suisse : Quentons : Fribôrg · Geneva · Jura (sud) · Nôchâthél · Valês · Vôd |
[redatá] Lengui
L’arpitan al gh'a mía da statütt ufizziaal (???Cuntrulá Val D'Aoste).
[redatá] Ligamm da fö
- Arpitania.ch Ul purtaal da la lengua e da la cültüra Arpitana
- Arpitania.ch I fòrum cültüraal da l'Arpitània
- « Une eurorégion magnifique » (Henriette Walter)
- Vargügn blog Arpitan
- Lo barjacâjo arpitan
- Lo blog arpitan
- Lo seto du CLOuèF / Arpitanie Ouest
[redatá] Arpitan céleber
- Joseph-Samuel Farinet (Val d'Aoste 1845, Valais 1880), «Robin des Bois» arpitan.
- Louis Mandrin (1724-1755).
- Amélie Gex, graant puèta savujaart.
[redatá] Övar
- Jozé Harrieta, La lingua arpitana, 1976
- Passeport, Comunôtâ culturèla arpitana - Eronacion Arpitania, 2006