Vallfart
Wikipedia
Vallfart, eller vallfärd, är en resa gjord av en pilgrim till en helig ort av religiösa skäl.
Av ålder har i de flesta religioner med utbildad kult vissa helgedomar vunnit ryktbarhet framför andra på grund av hjälp mot sjukdom och andra under, som där inträffat, den dyrkade gudomens höga anseende eller praktfulla byggnader och riter. Prästerskapet har i förekommande fall ofta uppmuntrat vallfärderna genom underkurer och kultens utsmyckning. De har då kunnat öka tillströmningen och därmed templets e.dyl. inkomster. Så utgjorde till exempel i den antika medelhavsvärlden Modergudinnans tempel i Hierapolis i Syrien, Asklepiostemplet i Epidauros i Grekland och Dianas helgedom vid Nemisjön nära Rom flitigt besökta vallfartsorter.
Pilgrimsväsendet och vallfärderna öakde i anseende, när man inom skriftreligionerna (särskilt kristendom och islam) tillmätte särskild betydelse åt åtanken av heliga, bortgångna människor och deras kvarlevor, reliker.
Innehåll |
[redigera] Framstående vallfartsorter
[redigera] Bahá'i
- Karmelberget i Israel
- Akká, Qiblih i Israel
[redigera] Buddhism
[redigera] Hinduism
[redigera] Islam
[redigera] Kristendom
- Betlehem
- Jerusalem (via Jorsalavägarna)
- Loreto, Italien
- Lourdes
- Rom
- Santiago de Compostela (via Jakobsvägen)
- Nidarosdomen, Trondheim (via Nidarosvägarna)
