Karmelberget
Wikipedia
Karmelberget, bergsmassiv i nordvästra Israel som sträcker sig in i staden Haifa. I Gamla testamentet berättas att profeten Elia offrade på berget när han bekämpade Baalsdyrkarna (1 Kon. 18).
Berget, som består av kalksten, har flera naturliga grottor, som varit tillhåll för såväl flyktingar som profeter och munkar. Över en sådan grotta står det ståtliga karmelitklostret, på bergets nordligaste utsprång. Under 1200-talet bildade en grupp eremiter kloster här och antog en gemensam regel. Se vidare karmelitorden. Nu finns det ett flertal mindre städer på berget som bebos av druser.
Namnet Karmel kommer av ett hebreiskt ord som betyder "fruktträdgård". Det täcker en triangelformad yta vars nordligaste spets når fram till Medelhavet på en udde söder om Akkaviken och vars ena vinkelben löper nästan parallellt med havet, medan det andra går i sydöstlig riktning. De är 10-15 km långa. Basen går i stort sett från väster till öster och är omkring 12 km lång.
Här ligger bahá'íernas internationella centrum och det Universella Rättvisans Hus. År 2001 invigdes terrasserna som gick till toppen av Karmelberget. Terrasserna kallas av många världens åttonde underverk. Från terrasserna har man en milsvid utsikt över Haifa och Medelhavet.
Karmelberget utgör gränsen för Jisreelsslätten i sydväst. Bergets högsta punkt är endast ungefär 552 meter över havet, men dess fria läge och form gör tillsammans med att det associeras med många historiska minnen att det väcker mångas intresse.
Till skillnad från många andra trakter i landet har Karmelberget en hel del skog med till exempel ekar, myrtenträd, buxbom, vilda oliver och pinjer. Faunan består bland annat av gaseller, rapphöns och rådjur.
