Uti din nåd, o Fader blid
Wikipedia
Uti din nåd, o Fader blid är en gammal psalm i fyra verser baserad på psaltarens text nr 73 av Basilius Förtsch från 1609 som fick sin första översättning av Hauquinus Magni Ausius 1641 och bearbetning av Jesper Swedberg 1694.
I 1695 års psalmbok utgår psalm nr 72 Thet är fullwist / at hwar och een / Som wil sigh rätt beflita också från Davids text nr 73 som ursprung, men på grund av skillnaderna i texternas olika innehåll och stroflängder är det uppenbarligen två helt olika psalmer. Även melodierna är olika då "Thet är fullwist..." har 7-radiga verser och den nyare versionen 4-radiga verser.
Första versen 1695 (nr 239) lyder:
- Uthi tin nådh, o Fader blijd
- Befaller jagh i allan tijd
- Min arma siäl, och hwad jagh harr
- Anamma alt i titt förwahr
Melodin anges i 1986 års psalmbok vara från Strassburg 1545.
Enligt 1697 års koralbok används samma melodi till psalmerna Idagh är HErrans Sabbathsdagh (1695 nr 230), Din klara Sool / o Fader wår! (1695 nr 314), At tu Gudh i then mörcka natt (1695 nr 353) och Nu denna dag förliden är (1695 nr 374). Enligt Koralbok för Nya psalmer, 1921 hänvisas från fler psalmer till "Uti din nåd, o Fader blid" vilket innebär att det är samma melodi som används till psalmen Mitt kall för världen ringa är (1921 nr 613), När stormen ryter vilt på hav (1921 nr 639), När vi i högsta nöden står (1921 nr 636). Krångligare blir det med hänvisningen från psalmen I Jesu namn till bords vi går (1921 nr 626, 1986 nr 604) vars musik också anges vara komponerad i Strassburg 1542 men i 1986 års psalmbok hänvisas fån bordsbönen till tonsättningarna från Strassburg 1545 för psalm Gud, se i nåd till dessa två (1986 nr 82) som i sin tur hänvisar till Se, Jesus är ett tröstrikt namn (1986 nr 42). Men Gud, se i nåd till dessa två har 1921 hänvisningar till andra tonsättningar: Uppfaren är vår Herre Krist (1819 nr 115) som nu har titelraden Till himlen Herren Jesus for.
Psalmen finns publicerad som:
- Nummer 239 i 1695 års psalmbok under rubriken "Om Gudz nådiga Beskydd".
- Nummer 250 i 1819 års psalmbok under rubriken "Kristligt sinne och förhållande - I allmänhet: Förhållandet till Gud: Glädje i Gud och förnöjsamhet med hans behag under alla skiften".
- Nummer 457 i Sionstoner 1935 under rubriken "Nådens ordning: Trosliv och helgelse".
- Nummer 324 i 1937 års psalmbok under rubriken "Trons glädje och förtröstan".
- Nummer 324 i Psalmer för bruk vid krigsmakten 1961 verserna 1-4.
- Nummer 240 i den ekumeniska delen av den svenska psalmboken (dvs psalm 1-325 i 1986 års psalmbok, Cecilia 1986, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990) under rubriken "Trons glädje och förtröstan".
- Nummer 644 i Svenska kyrkans egen del av 1986 års psalmbok under rubriken "Från Finland".
- Nummer 486 i Lova Herren 1987 under rubriken "Guds barns tröst i kamp och prövning".
[redigera] Externa länkar
- Hos Psalmskatten återfinns texten i 1819 års version och texten i 1937 års version.
