Timotej
Wikipedia
| ?Timotej | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Poales |
| Familj: | Gräs Poaceae |
| Släkte: | Timotejer Phleum |
| Art: | Timotej P. pratense |
|
|
|
| §Phleum pratense Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Timotej, Phleum pratense, är ett av de allmännaste ängsgräsen i nästan hela Europa, norra Asien och Nordamerika och numera odlat i alla tempererade länder i lika stor skala som sädesslagen. Används som foder.
Namnet "timotej" betyder Timoteus-gräs, eller såsom det ursprungligen lydde "Timothy-grass", efter en nordamerikansk lantbrukare, som i mitten av 1700-talet odlade denna växt till foder. Dess inhemska svenska namn är ängskampe, och även i Sverige (Dalarna) började dess odling vid 1700-talets mitt, ehuru denna allmänna, inhemska växt snart fick det utländska namnet, liksom våra väpplingarter fick namnet klöver.
Timotejen kan odlas på olika jordmån, torr och fuktig, lerig och sandig. Den får snart mycket styvt och segt strå, och till hö måste den därför skäras tidigt. Blommande timotej träffar man på odlade ställen från högsommaren till långt in på senhösten. Dess blomställning är en mycket tät, axlikt hopdragen, cylindrisk vippa, som till form och storlek liknar ängskavlens men kännes sträv av de små styva borst, som bildas av tomfjällens utdragna uddar; ängskavlens vippa är däremot mycket len för känseln. Särskilt på torr och hård mark har timotejen vid stråets bas en hård, rund uppsvällning, som är ett gott igenkänningstecken på denna växt, — en knölstamsbildning, som innehåller näringsförråd av egendomligt slag, däribland så kallad flein, en kondensationsprodukt av fruktsocker.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Timotej
