Stig Strömholm
Wikipedia
Stig Strömholm, född 16 september 1931 i Boden, uppväxt i Uppsala, svensk jurist och rättsvetenskapsman; Uppsala universitets rektor 1989-1997, professor emeritus i civilrätt med internationell privaträtt, tidigare professor vid samma universitet i allmän rättslära. Reservofficer.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Stig Strömholm blev juris doktor vid universitetet i München 1964, och Uppsala universitet, samt docent vid det senare lärosätet 1966 i jämförande rättsvetenskap. Hans doktorsavhandling, 950 sidor i två band, handlade om upphovsrätt i ett historiskt perspektiv; en tredje del utkom senare, och verket betraktas som ett av de största någonsin i svensk rättsvetenskap. Tre år senare utsågs han till professor där i allmän rättslära, och 1982 i civilrätt med internationell privaträtt. Efter att ha varit universitetets prorektor sedan 1978, utsågs han 1989 till rektor vid Uppsala universitet, en post han innehade till 1997, då han blev emeritus.
Han har flera hedersdoktorat, var inspektor vid Norrlands nation (1978-2003) och synnerligen produktiv författare av juridisk- såväl som skönlitteratur. Han debuterade som skönlitterär författare 1975 med romanen Dalen, och har därefter givit ut ett tjugotal böcker. Dalen inledde en triologi, som utspelar sig i Frankerriket på 400-talet vid hunnernas invasion. Den har översatts till tyska och danska, till det senare språket av drottning Margrethe av Danmark.[1] Han har vidare varit verksam som översättare, med Saint-Simons Minnen från Ludvig XIV:s hov 1691–1723.
Som vetenskapsman har han bland annat deltagit i Haag-konferensen om produktansvar, Europarådets expertkommitté för mänskliga rättigheter, Europarådets konferens för de europeiske juridiska fakulteter, European Cultural Foundation och European Science Foundations.
1980 utsågs han till ordförande för Max Planck Institut für ausländisches und internationales Patentrecht. 1985-1993 var han preses av Vitterhetsakademien. Han är korresponderande ledamot av franska Académie des sciences morales et politiques, [[2]], ordförande i Riksbankens Jubileumsfond, och styrelseordförande för Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning.[3]
Stig Strömholm är gift med Gunilla, född Forslund, från Skellefteå.
[redigera] Bibliografi i urval
[redigera] Skönlitteratur
- Dalen, roman, Stockholm, 1975
- Folk : sex berättelser, Stockholm, 1976
- Fälten, roman, Stockholm, 1977
- Den hösten, roman, Stockholm, 1978
- Motskäl, essäer, Stockholm, 1979
- Från ett museum : svit för fyra röster, Stockholm, 1980
- Skogen, roman, Stockholm, 1980
- Varning: återvändsgränd : klokbok för klarögda, Stockholm, 1982
- Tidvarv, roman, Stockholm, 1982
- Annat folk : sex berättelser, Stockholm, 1983
- Ajax : roman, Stockholm, 1984
- Motströms och medströms : svenska betraktelser, Stockholm, 1985
- Sändebudet, roman, Stockholm, 1986
- Livstid : i Arvids dagar, roman, Stockholm, 1990
- Pärlhandlaren, roman, Stockholm, 1993
- Fältkamrern, roman, Stockholm, 1995
- Guvernören eller Inbillningskraften, roman, Stockholm, 2001
[redigera] Juridik
- Le droit moral de l’auteur en droit allemand, francais et scandinave, avec une apercu de l´evolution internationale. Étude de droit comparé I-III (1966-1973)
- Teaterrätt : teatrarnas rättsliga ansvar för innehållet i föreställningar, Stockholm, 1971
- Rätt, rättskällor och rättstillämpning : en lärobok i allmän rättslära, Stockholm, 1981
[redigera] Priser och utmärkelser
- Natur och Kulturs kulturpris, 1980
- Övralidspriset 1995
- Illis Quorum, 12:e storleken, 1997
- Gunnerusmedaljen, Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab, 1997
- Kungliga priset, Svenska Akademien, 2002
- Pris av Samfundet de Nio, 2005
- Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris 2005
Företrädare: Martin H:son Holmdahl |
Rektor för Uppsala universitet 1989-1997 |
Efterträdare: Bo Sundquist |