Stig Bergling
Wikipedia
Stig Svante Eugén Bergling (numera Sydholt), född 1 mars 1937 i Stockholm, är en svensk före detta polis och spion som arbetade åt Sovjetunionen.
Bergling är uppvuxen på Östermalm i Stockholm. Han anställdes 1969 vid Säkerhetspolisen (Säpo) och arbetade på Byrå II, spaningsenheten. Samma år utsågs han till säkerhetschef för FN:s fredsbevarande styrkor på Cypern, där han stannade ett år. Under den tiden besökte han Beirut ofta, och det var under denna tid han blev spion åt GRU. Bergling var reservofficer vid Kustartilleriet och under en kortare period var han utlånad till Försvarsstabens säkerhetsavdelning. Han stal där kvalificerat hemliga handlingar över svenska försvarsanläggningar.
Under ett FN-uppdrag i Libanon 1973 sålde han de hemliga handlingarna till GRU. Efter hemkomsten fortsatte han sitt spionverksamhet genom att överlämna uppgifter om Säpos operationer i Sverige. På Säpo upptäckte man snart att det fanns en läcka. Han sökte på nytt FN-tjänst och kommenderades till Suez, men förflyttades till Cypern när misstankarna började bli starkare. Han greps i Israel den 20 mars 1979 av den israeliska underrättelsetjänsten Mossad.
Säpo hade informerats om Berglings spioneri av ett par försmådda älskarinnor som han anförtrott sitt dubbelspel till. FN hade emellertid varit tysta om sina misstankar.
Den 7 december 1979 dömdes han i Sverige till livstids fängelse för grovt spioneri.
Under fängelsetiden bytte Stig Bergling namn i samband med att han ingick äktenskap med Elisabeth Sandberg, en kvinna han lärde känna per korrespendens under straffverkställandet.
Under en permission från Norrköpingsanstalten lyckades han tillsammans med sin hustru Elisabeth genomföra en uppmärksammad flykt den 6 oktober 1987. De tog sig, via Åland och Helsingfors, till hans gamla uppdragsgivare Sovjetunionen. Under namnen Ivar och Elisabeth Straus levde de en tid i Moskva, och senare i Ungern. På hösten 1990 flyttades de dock till Libanon. I augusti 1994 återvände paret frivilligt till Sverige. Bergling tillbringade tre år till i fängelse fram till sin frigivning i juli 1997.
Sommaren 2006 blev Bergling medlem i vänsterpartiet, men han lämnade senare partiet i september samma år, besviken på valresultatet enligt Aftonbladet.[1]
[redigera] Källor
- Christopher Dobson och Ronald Payne, Spionernas Vem är det, Info Books Stockholm 1988, s.41-44
[redigera] Bibliografi
- Aldrig mera fri, (1996) ISBN: 91-972910-3