Riksomedelbar
Wikipedia
Riksomedelbar (ty. reichsunmittelbar) var i det gamla Tyska riket sådan besittning och sådan person, som blott lydde under kejsaren och riket. Sådan ställning intog först och främst riksständerna, vilka med egen regeringsmyndighet (ty. landeshoheit) utrustade områden (territorier) omfattade största delen av riket; den i dem boende befolkningen lydde därför endast medelbart under kejsaren och riket. Men det fanns också områden, som utan att tillhöra riksständer (d. v. s. ge tillträde till riksdagen) var riksomedelbara, nämligen riksridderskapets besittningar, en del utom riksriddarkorporationen stående adliga gods, vissa kyrkliga områden (stift) och de s. k. riksbyarna. Slutligen fanns det också en personlig riksomedelbarhet. En sådan, som förnämligast innebar rätt till forum privilegiatum i rikskammarrätten, tillkom dennas bisittare och de familjer, som av kejsaren fått furste- eller grevetitel utan att äga besittningar, berättigande till plats i riksdagen.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
