Pronomen
Wikipedia
Ordklassen pronomen är mycket variationsrik och betydelsefull i språket.
[redigera] Typer av pronomen
I svenska språket används följande grupper av pronomen:
- demonstrativa pronomen (utpekande): ex.denna, detta, dessa;
- personliga pronomen: ex. jag, vi, de
- possessiva pronomen: ex. min, vår, deras,
- relativa pronomen: ex. som, vars, vilken, vilkens
- interrogativa pronomen (frågande): ex. vem, vad
- indefinita pronomen (obestämda): ex. man, ingen, allt.
- reflexiva pronomen (tillbakablickande): ex. sin, sitt, sina
- reciproka pronomen (ömsesidiga): varandra, sinsemellan
[redigera] Annat
Pronomina har mångfasetterade böjningsmönster och -regler. De syftar bakåt eller framåt i kontexten. Ofta sägs de ersätta något annat ord, men denna beskrivning är något inexakt. Något mer exakt kan man säga att pronomina är generiska nominalfraser med flexibla korrelat, som används för att göra språket hanterligt. En text utan pronomina kan bli så här:
"Alva går ut med Alvas riesenschnauzer varje morgon. En morgon mötte Alva Alvas granne. Grannen var ute med grannens pekineser. Alva och grannen talade med grannen och Alva om grannens och Alvas hundar. Riesenschnauzern och pekinesern bekantade riesenschnauzern och pekinesern med pekinesern och riesenschnauzern."
Placera ut lite reflexiva, personliga och reciproka pronomina här och där, så får du en betydligt mer uthärdlig text.
Se även ordet "pronomen" på Svenska Wiktionary.
Ord |
Indelning efter ordklass | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Adjektiv | Adpositioner | Adverb | Artikel | Infinitivmärke | Interjektioner | Konjunktioner och subjunktioner | Particip | Pronomen | Räkneord | Substantiv | Verb | Verbpartiklar | ||||||
| Ord som har något gemensamt | Indelningar efter andra kriterier | |||||
| Uttal | Skrift | Skrift och uttal | Betydelse | Historia | Arvord | Antonymer | Avledningar | Exonymer | Lånord | Noaord | Nyord | Retronymer | Sammansatta ord | |
| Homofoner | Homografer | Homonymer | Synonymer | Kognat | ||
