Pierre Curie
Wikipedia
Pierre Curie, född 15 maj 1859 i Paris, död 19 april 1906 i Paris, fransk fysikalisk kemist, gift med Marie Curie, fick dela den ena halvan av nobelpriset i fysik 1903 med sin hustru för upptäckten av grundämnena radium och polonium. Den andra halvan tillföll deras kollega Henri Becquerel.
Curie utbildades i hemmet av sin far och utvecklade tidigt intresse för matematik och geometri. Vid 18 års ålder blev han laboratorieassistent vid Sorbonne. Där studerade han bland annat kristaller och deras uppbyggnad. Ett jobb som han gjorde tillsammans med sin bror Jacques. Här upptäckte de båda bröderna piezoelektriciteten.
1894 mötte han Marie Sklodowska. De gifte sig ett år senare och deras äktenskap blev inledningen till stora upptäckter inom fysiken såsom 1898 då de upptäckte grundämnena Polonium och Radium. Henri Becquerels upptäckt av radioaktiviteten fick det äkta paret att fascineras än mer av den moderna fysiken. Pierre koncentrerade sig på att med hjälp av magnetiska fält på strålningen från radium påvisa existensen av partiklar som var elektriskt positiva, neutrala och negativa. Partiklar som Ernest Rutherford senare kallade alfa-, beta- och gammastrålar.
Pierre Curie blev år 1900 lektor och därefter professor 1904 vid Sorbonne.
1903 fick han dela nobelpriset i fysik med sin maka och Henri Becquerel.
1906 tog han ett oförsiktigt steg ut i Paristrafiken på rue Dauphine. Där blev han överkörd av en häst droska; han avled omedelbart.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Pierre Curie
