Levercirros
Wikipedia
Levercirros, skrumplever, är ett slutstadium för flera olika sjukdomar och uppkommer då hepatocyterna -de celler i levern som är ansvariga för leverns funktion- dör och ersätts av ärrvävnad. Orsaker kan vara kronisk viral hepatit, alkoholmissbruk, primär biliär cirros, hematokromatos, alfa1-antitrypsinbrist, Wilsons sjukdom, långvarig gallstas, autoimmun hepatit, skleroserande kolangit, cystisk fibros och vissa läkemedel. Levercirros ger ökad risk för cancer i levern.
[redigera] Utredning
Levern kan i tidiga stadier vara förstorad, men minskar sedan vanligen i storlek. Förhöjt tryck i vena porta, så kallad portal hypertension, kan förekomma. Blödning och förstoring av mjälte leder ofta till anemi. Ett vanligt tecken är ascites, det vill säga att vätska förekommer fritt i bukhålan. Ofta gör man biopsi, ultraljud och datortomografi av levern. Det är bra om alkoholabstinens kan iakttagas och om intag av föda, proteiner och vitaminer är adekvat. Om cirrosen går för långt måste man tillgripa levertransplantation.
[redigera] Patomekanism av ascites vid levercirrhos
- portal hypertension
- hypalbuminemi med minskat kolloidosmotiskt tryck (pga sjunkande syntesförmåga av albumin i levern)
- sekundär hyperaldosteronism med förhöjd alsdosteronsyntes och minskad hepatisk aldosteron-inaktivering, vad som leder till förhöjd natrium- och vatten-resorption i njurarna
ascites som uppstår är en transsudat med låg protein