Labbar

Wikipedia

?Labbar
Kustlabb (adult sommar, ljus fas)
Systematik
Domän:	Eukaryoter
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Vadarfåglar Charadriiformes
Underordning:	Måsfåglar Lari
Familj:	Labbar
Vetenskapligt namn
§Stercorariidae

Antarktisk labb (Catharacta antarctica)
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Labbar (Stercorariidae) är en familj fåglar i ordningen vadarfåglar.

[redigera] Utseende

Labbar är måsliknande mörka fåglar som till stor del är havslevande. Till färgen är de i huvudsak mörka, både vinter och sommar med vita inslag i fjäderdräkten. Flera av arterna förekommer i mörk-, ljus och mellanfas. Vingarna är långa, smala och spetsiga och den första pennan är längst. Gamla individer av de mindre labbarna har karraktäristiska förlängda stjärtfjädrar.

Näbben är försedd med mjuk hud och är jämförelsevis kort, men tjock och grov. Näbben är framtill hoptryckt och vid roten nästan trind (rund). Överkäkens spets är hakformigt krökt nedåt, och underkäken bildar en utböjd vinkel bakom den nedskurna spetsen. Näsborrarna ligger långt framför näbbens mitt och är små, smala och bakåt avsmalnande. Benen är av medellängd och framtill täckta av tvärplåtar. Foten har en kort och svag, tämligen högt sittande baktå samt krökta, spetsiga och skarpkantade klor.

[redigera] Systematik

Systematiken kring labbar är under diskussion och framförallt är det olika uppfattningar kring vilka taxa ska ha artstatus och vilka som ska kategoriseras som underarter. Familjens tiotal taxa behandlades tidigare som två släkten där de större arterna fördes till släktet Catharacta medan de mindre fördes till släktet Stercorarius. Senare forskning har gjort gällande att de inte rör sig om olika släkten utan slår istället samman släktena till det enda släktet Stercorarius. Vissa taxonomer anser fortfarande att sydpolslabb (Stercorarius maccormicki) och antarktisk labb (Stercorarius antarctica) är underarter av storlabb. Medan SIBLEY & MONROE (1990) behandlar taxonet lonnbergi som en egen art. Enligt SIBLEY & AHLQUIST (1993) är labbar en tribus Stercorariini i underfamiljen Larinae i familjen måsar och trutar (Laridae) i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes)

[redigera] Arter

bredstjärtad labb (Stercorarius pomarinus)
kustlabb (Stercorarius parasiticus)
fjällabb (Stercorarius longicaudus)
- Stercorarius longicaudus longicaudus
- Stercorarius longicaudus pallescens
storlabb (Stercorarius skua)
antarktisk labb (Stercorarius antarctica)
- Stercorarius antarctica antarctica
- Stercorarius antarctica lonnbergi
- Stercorarius antarctica amiltoni
sydpolslabb (Stercorarius maccormicki)
chilensk labb (Stercorarius chilensis)

[redigera] Biotop och utbredning

Flera arter hör hemma i kallare trakter och vistas i allmänhet vid salt vatten.

[redigera] Häckning

De lever ensamma eller parvis, men påträffas under parningstiden flera tillsammans, ibland kolonivis. Labbarna häckar mest vid kusterna och lägger två fläckiga ägg. Ungarna matas länge av föräldrarna. Både ägg och ungar försvaras energiskt av föräldrarna.

[redigera] Beteende och föda

En kustlabb jagar en tretåig mås för att få den att spy upp sin föda vilken labben sedan fångar i flykten.

Deras flykt är mycket snabb, och under hård vind kantrar de likt liror. De är ganska bra på att gå och de vilar stående på skären, oftast på den högsta klippan. Simmar ofta men kan inte dyka. De är dåliga störtdykare och kan inte själva fånga andra fiskar än sådana, som befinner sig alldeles under vattenytan. De flesta fiskar fångas genom parasitism, dvs den jagar akrobatiskt, mest måsar och tärnor, till de spyr upp fisk ur krävan som labben fångar i flykten. Under häckning tar labben även ägg och fågelungar samt fjällmöss och ryggradslösa djur.

Måsar, tärnor och andra fåglar reagerar ofta på en labb som på större rovfåglar.

[redigera] Etymologi

Ordet labb kommer från fågelns gångsätt på land. Det finns dialektala ord som labba vilket betyder att man går tungt. Namnet är synonymt med ordet labb som i stor näve eller djurtass. I Sven Nilssons Foglarna 1858 kallas de för labbe.