Kunskapsteori
Wikipedia
Kunskapsteori eller epistemologi är läran om kunskap. Ordet epistemologi kommer av grekiskans episteme "kunskap", "lärande" och logia "lära", av logos "ord".
Innehåll |
[redigera] Frågekomplex
[redigera] Vad är kunskap?
Den klassiska frågan i antikens filosofi var: Vad är kunskap? Platon och hans vänner trodde nog att resten skulle ordna sig när man funnit svaret i idévärlden, i dag vet vi att det inte är så enkelt, men frågan är ännu central inom kunskapsteorin.
[redigera] Perception
Hur vi får kunskap inom våra sinnen är en del av kunskapsteorin som ofta benämns perception.
[redigera] Skepticism
Filosofins historia är fylld av skeptiker, till exempel Pyrrhon, Descartes och David Hume. Dessa ifrågasätter kunskapsanspråk problematiserar vår bild av kunskap.
[redigera] Kunskapsteoretiskt företräde?
Har någon, någon folkgrupp eller någon metod epistomlogiskt företräde? Att präster i vissa religioner säger sig ha särskild god kontaklt med en Gud och hans vilja är känt. Feminister har ibland en vetenskapsteori som ger dem kunskapsteoretiskt företräde grundat på kön och kvinnliga erfarenheter. Vanligt är att anse att vetenskapen med hjälp av dess metoder har företräde jämfört med andra sätt att söka kunskap.
[redigera] Västerländska filosofers kunskaps- och vetenskapssyn genom historien
Sofister: Homo mensura, människan är alltings mått, om någon säger si och en annan så, så har de båda rätt eftersom sanningen är hur just de uppfattar något
Sokrates: Det finns en sanning, genom frågor (frågemetod: dialektik) kan vi nå den. Dialektiken kan antingen eliminera felaktiga föreställningar eller ”förlossa” kunskap som finns i själen.
Platon: Finns eviga sanningar? Ja, i matematiken. Var finns matematiken? I idévärlden. Därför finns alla perfekta idéer i idévärlden och de ting som finns i vår värld, sinnevärlden, är kopior av det som finns i idévärlden. Filosofen kan nå tingens sanna väsen genom tanken.
Aristoteles: Platons idéer leder till problem, därför finns bara världen vi upplever med sinnena. Allt strävar efter utveckling. Hur vi får kunskap: 1. Vi upplever något 2. Vi tolkar vad vi ser 3. Minne, vi jämför upplevelser 4. Efter jämförelsen får vi erfarenhet 5. Då vi ser vad som är gemensamt för samma sorts saker: Abstraktion 6. Efter det kan vi fullständigt förstå.
Skeptikerna: Pyrrhon från Elis: Kunskap är alltid osäker och ger inte sinnesro. Varför skulle det som uppfattas som en självklar sanning inte kunna vara fel?
Augustinus: Tro och vetande stödjer varandra. Vi måste tro (t.ex. på vänner och sånt vi får höra) för att kunna uträtta något här i livet. Säkra sanningar: 1. Jag finns, eftersom vare sig jag tvivlar eller inte är det ju jag som gör det. 2. Matematiska sanningar. Från nyplatonismen: Ondska är brist på Guds närvaro. Att tro är att vilja och känna, därefter kan man förstå.
Thomas av Aquino: Filosofin berör naturlig teologi samt naturfilosofi och de fria konsterna. Uppenbarelsen rör den naturliga teologin och den gudomliga vetenskapen
Descartes: Regler för hur man skall bemöta problem. Vare sig jag tvivlar eller inte finns jag. Jaget är en tänkande substans. Förnuftet skall granska erfarenheter.
Brittisk erfarenhetsfilosofi: Bacon: Gyckelbilder som hindrar sann kunskap, vi är subjektiva. Med induktion kan fakta bearbetas för att sedan upphöjas till sanning
David Hume: Analytisk sanningar av matematik, syntetiska sanningar av naturvetenskap. Att en sak följer på en annan behöver inte betyda att de hör ihop
Kant: Världen anpassar sig till oss. Vi får kunskap om den genom våra"linser", som formar vår bild av verkligheten. Antinomier, motsägelser uppstår, när vi försöker förstå "tinget i sig".
Hegel: Se kunskap i hitoriskt perspetiv. Dialektisk kunskap.
Hermeneutik: Man skall tolka och förstå , inte förklara och beskriva, vad gäller vetenskaper som berör människan.
Positivism: Auguste Comte: Människan är först i ett teologiskt, sedan ett metafysiskt och sist ett positivt kunskapsstadium. I det positiva stadiet tror människan bara på det som hon kan iaktta.
Wittgenstein: Språkspel. Orden kan betyda olika saker i olika situationer. Metafysik-meningslösa påståenden. Det möjliga- meningsfulla påståenden. Det nödvändiga och det omöjlig-logik.
Analytisk filosofi: Filosofin ska analysera vad påståenden betyder och hur språket används.
Popper: Vetenskap skall inte bygga på logisk induktion. En teori skall kunna falsifieras för att vara användbar. Ad hoc-hypotes: antagande i efterhand för att rädda en teori.
Kuhn: Paradigm gör gällande inom vilka ramar vetenskapspersoner arbetar. När något inte stämmer med paradigmet leder detta småningom till ett nytt paradigm.
[redigera] Se även
- Filosofi
- Gettierproblemet
- Kognitionsvetenskap
- Ontologi
- Paradigm
- Skepticism
- Fenomenalism
- Vetenskapsteori
- ToK
