Kleopatra VII av Egypten
Wikipedia
- Uppslagsordet Kleopatra omdirigerar hit. För andra betydelser, se Kleopatra (olika betydelser).
Kleopatra VII Thea Filopator (grekiska Κλεοπάτρα Θεά Φιλοπάτωρ), född 69 f.Kr., död 12 augusti 30 f.Kr. (självmord), var drottning av det ptolemeiska riket (uppkallat efter Alexander den stores general Ptolemaios) och den sista härskaren av det ptolemeiska kungahuset. Mest känd för sin kärleksaffär med Gaius Julius Caesar som resulterade i att hon år 47 f.Kr. födde sonen Ptolemaios XV, kallad Caesarion. Hon fick också tre barn med Marcus Antonius varav en var Kleopatra Selene II.
Innehåll |
[redigera] Faderns död
Vid 18 års ålder dog Kleopatras far Ptolemaios VII (Ptolemaios Auletes) 51 f.Kr.. Tillsammans med sin yngre bror och tillika make Ptolemaios XIII (Ptolemaios Dionysos) var det tänkt att hon skulle styra den egyptiska regeringen. I själva verket styrdes dock regeringen av ministern Potheinos som var den unge kungens förmyndare. Potheinos fördrev snabbt Kleopatra från makten, eftersom han fruktade hennes inflytande.
[redigera] Mötet med Caesar
Efter en tids landsflykt, då Kleopatra försökte återvinna sin makt från Syrien fick hon till slut hjälp från romarna. Julius Caesar anlände till Alexandria, och han bestämde, att de båda syskonen åter skulle regera gemensamt. Men underblåst av kungens rådgivare uppstod ett motstånd och Caesar belägrades i den kungliga borgen. Efter en tag befriades han genom undsättning från hans trupper i Mindre Asien. Efter ett mindre krig dränktes Ptolemaios XIII i Nilen. Kleopatra blev då på nytt tillsatt som regent tillsammans med en annan yngre broder, Ptolemaios XIV. Under Caesars vistelse i Alexandria hade han blivit förförd av Kleopatras skönhet och de inledde ett förhållande. Hon lyckades däremot inte få något inflytande på hans romerska politik. I sin förbindelse med Caesar födde hon 47 f.Kr. sonen Ptolemaios XV, kallad Caesarion. Sonen erkändes av Caesar, men tilläts inte bli hans troföljare. Kleopatra följde 46 f.Kr. med Caesar till Rom, där hon stannade tills attentatet där han mördades.
[redigera] Mötet med Antonius
Efter Caesars död (44 f. Kr.) tvingades hon återvända till Egypten. Strax innan hon återvände dog dock hennes medhärskare tillika yngre bror under mystiska omständigheter. I Alexandria fick hon några år senare spela en viktigt roll med den ena av de två nya romerska imperatorerna Markus Antonius. Vid Antonius triumftåg genom Mindre Asien efter slaget vid Filippi (41 f. Kr.), blev Kleopatra kallad till Tarsos för att stå till svars, för att hon inte tillräckligt aktivt stött romarna. Drottningen kunde dock rättfärdiga sig, eftersom hennes hållning mot Caesars mördare alltid varit fientlig. Vid deras första möte kom Kleopatra, smyckad som Afrodite, och mötte Antonius på floden Cydnus på ett förgyllt fartyg med segel av purpurtyg och åror av silver. Och liksom Caesar lät Antonius sig förföras av Kleopatra.
Kleopatra och Antonius fick tre barn tillsammans och den romerska kejsaren vistades oftare i Alexandria än i Rom. Antonius lät till sist förskjuta sin hustru Octavia, vilken han låtit sig gifta sig med för att bibehålla sämjan med den andre romerska imperatorn, Octavianus, för att kunna ingå äktenskap med Kleopatra
[redigera] Slutet
Men Antonius hade, genom sin hängivenhet till Kleopatra och det österländska minskat sitt intresse för romarna, på samma gång som Octavianus tog åt sig allt mer makt i Rom. Tillslut kom en brytning (32 f. Kr.) mellan de båda imperatorerna och krig uppstod mellan Västra Romarriket med Octavianus på den ena sidan och det Östra Romarriket med Antonius och Kleopatra på den andra. I det avgörande sjöslaget vid Aktion (latin Actium) 2 september 31 f.Kr. förlorade Antonius och Kleopatra sin flotta och på våren 30 kunde segraren Octavianus komma till Egypten. Kleopatra påbörjade i hemlighet förhandlingar med Octavianus, beredd att uppoffra Antonius.
Enligt myten ska Antonius ha blivit falskt underrättad om att Kleopatra tagit sitt liv. Han ska därefter ha bestämt sig för att ta sitt eget. Vid dödsbädd vid sitt sista andetag ska han dock ha fått visshet om att underrättelsen om Kleopatras självmord var falskt. Kleopatra försökte få hjälp hos Octavianus, men misslyckades och tilläts inte heller medverka vid hans triumfintåg i Rom. Fem dagar efter Antonius död begick Kleopatra själv självmord. Enligt två olika legender ska hon antingen ha använt en giftfylld hårnål eller låtit sig bli biten av en giftorm. Hennes bägge söner Caesarion (från förhållandet med Caesar) och Antyllus (från förhållandet med Antonius) blev dödade på Octavianus befallning.
[redigera] Namnet
Namnet Kleopatra betyder ungefär "faderns ära" eller "faderns berömmelse", och uttalas på rätt sätt med betoning på det första A:et (i motsats till det i Sverige vanliga, men felaktiga, uttalet med betoning på O:et). Thea betyder "gudinna", och namnet Filopator betyder "fadersälskande".
[redigera] Skildringar av Kleopatra
Kleopatras lidelsefulla karaktär har blivit skildrat i litteraturen, i konst, på teater och på film. Bland annat av William Shakespeare i "Antonius och Cleopatra" och på Kronbergs målning "K:s död" (1883).
| Företrädare: Ptolemaios XII och Kleopatra VII |
Ptolemaisk drottning av Egypten med Ptolemaios XIII Ptolemaios XIV Ptolemaios XV |
Efterträdare: |
