Jarl
Wikipedia
- Denna artikel handlar om titeln jarl. Se också Jarl (mansnamn).
Titeln jarl betecknade under tidig svensk medeltid kungens högsta förtroendeman. En jarl ansvarade för och förvaltade, ett område i förtroende åt kungen. Titeln jarl och det engelska earl har en språklig anknytning. Under vikingatiden var det en titel som likställdes med bryte eller fogde, och kunde variera i tyngd beroende på vad man var satt att förvalta. Jarl av Roden, jarl av Västergötland, och jarl av Svitjod var stor skillnad. Det verkar alltså ha funnits flera jarlar samtidigt, men bara en riksjarl åt gången. Riksjarlaämbetet inrättades möjligen av Erik Segersäll. Dock är det inte känt vem som var Sveriges förste riksjarl.
I flera årtionden före den sista jarlen, Birger jarl, tycks det uteslutande vara medlemmar ur Bjälboätten, även kallad Folkungaätten, som burit titeln. Det är också svårt att bevisa titelns användning eftersom de bevarade breven skrivits på latin och jarlen kallas oftast i dessa för för dux vilket betyder hertig. Kanske har man lånat in den tyska titeln herzog. Jarltiteln bars dock ännu vid 1300-talets mitt av en svensk, Erengisle Sunesson, som genom ett av sina äktenskap blev titulärjarl av Orkneyöarna. Kung Albrekt kallade drotsen Bo Jonsson (Grip) sin "officialis generalis" (ungefär 'högste ämbetsman'). Denna funktion synes, vad gäller faktiska maktbefogenheter, i stort sett ha motsvarat det gamla jarlämbetet.
Birger jarl kallade sig Dux sweciae, vilket enligt den titelns betydelse blir riksjarl. Birger, som formellt var jarl under kung Erik den läspe och halte och därefter under sin son kung Valdemar, utvidgade i praktiken jarlens maktbefogenheter och var i realiteten regent. Birger jarl ville möjligen inte att någon jarl i framtiden skulle ha samma makt som han haft, och kunna hota hans ättlingar på tronen. I vilket fall som helst utnämndes inga fler jarlar i Sverige efter Birger jarl.
Titeln och ämbetet jarl har burits av en rad med svenska stormän från vikingatiden och medeltiden, många ur Folkungaätten (äv Bjälboätten).
Innehåll |
[redigera] Jarlar av Östergötland
- Totil fiktiv Jarl i Kind.
- Kettil okristen fiktiv Jarl i Kind.
[redigera] Jarlar av Götaland
- Walgöter (fiktiv)
[redigera] Jarlar av Sverige
- Birger Brosa (Bjälboätten) riksjarl 1174-1202. Död 1202, Hans systerson Jon anses ha ärvt titeln. (Men tre av hans söner var jarlar!)
- Folke Birgersson (Bjälboätten), son till Birger Brosa. Jarl 1202-1210.
- Sune Folkesson (Bjälboätten), son till Folke Birgersson (Bjälboätten).
- Johan Sverkersson år 1210-1216. Blir kung år 1216-1222.
- Karl Döve Jarl 1216-1220. Död i Estland år 1220.
- Ulf Fase riksjarl 1229-1247. Död 1247.
- Birger jarl Sveriges siste riksjarl 1248-1266. Övertar titeln 1248 från Ulf Fase. Hans son, men ej han själv, valdes till kung.
[redigera] Norska jarlar
- jarl Toste
- Skule Tostesson, dödad av bönder vid Haverö kyrka på 1100-talet.
- Erling skakke, far till kung Magnus Erlingsson
- Hakon galen
[redigera] Skånska jarlar
- Ulf Torgilsson, död 1026 i Roskilde.
[redigera] Övriga ej områdesbestämda Jarlar
- Jon jarl (flera jarlar med detta namn)
- Guttorm jarl 1165-1174. Begravd i Sorö, Danmark.
- Sigvard jarl
[redigera] Se även
- Earl, engelskans motsvarighet, som ursprungligen är samma ord.