Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Ishockey - Wikipedia, den fria encyklopedin

Ishockey

Wikipedia

Eisbären Berlin - Berlin Capitals, mars 1997
Eisbären Berlin - Berlin Capitals, mars 1997

Ishockey, eller ofta bara hockey, är en racketsport och lagsport som spelas på is med klubba av trä eller lätt kompositmaterial och puck.

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: Ishockeyhistorik

Ursprunget till sporten är omtvistat men ishockeyn är troligen influerad av flera sporter och aktiviteter anpassade till vinterklimat. Det finns tecken som tyder på att det förekom en sport liknande ishockey i Nederländerna under 1500-talet. Dock anses den moderna formen av ishockey härstammar från slutet av 1700-talet då engelska soldater i Kanada med influenser från urinvånarnas sporter anpassade landhockeyn till vinterklimatet där. Se vidare ishockeyhistorik.

[redigera] Spelregler

Reglerna finns i dokumenterade i Svenska Ishockeyförbundets regelbok, som består av elva avdelningar. Det internationella ishockeyförbundet (IIHF) har en regelbok som används vid landskamper. Den versionen gällde fram till 2006. Boken har sex avsnitt som handlar om spelfält, lag, spelare samt utrustning, domare och deras plikter, spelregler, straffar och särskilda regler.

NHL har sin egen regelbok som skiljer sig något från de ovan nämnda. Se Externa länkar. Nedan följer en översikt över IIHF:s regler.

[redigera] Spelfält

Ishockey spelfält: A – försvarszon lag A, B – försvarszon lag B, C - neutral zon, 1 – mittpunkt, 2 – mål, 3 – tekningscirkel, 5 – röd linje, 6 – blå linje, 7 – mållinje, 8 – målområde
Ishockey spelfält: A – försvarszon lag A, B – försvarszon lag B, C - neutral zon, 1 – mittpunkt, 2 – mål, 3 – tekningscirkel, 5 – röd linje, 6 – blå linje, 7 – mållinje, 8 – målområde

Spelfältet är 56 till 61 meter långt och 26 till 30 meter brett, normal IIHF-standard är 60x30 meter. Hörnen är avrundade i en radie av 7 till 8,5 meter. Runt spelfältet går en 1,2 meter hög sarg och på den finns en glasskiva som skyddar åskådarna. Bakom varje mål finns också nät. Målet är 122 centimeter högt och 183 centimeter bred.

I längden delas spelfältet med fem parallella linjer i olika avsnitt. Med två blåa linjer delas fältet i tre avsnitt som har samma storlek. I mitten av spelfältet ligger en röd linje och på den finns i spelfältets centrum mittpunkten. Runt mittpunkten går den 4,5 meter stora mittcirkeln. Sen finns de två röda mållinjer som har 5 meter avstånd från spelfältets korta sidor. Till skillnad från flera andra lagsporter ligger en bit av spelfältet bakom målet.

I närheten av varje mål finns två cirklar som används för tekning efter en spelstopp och som är också 4,5 meter stora.

[redigera] Lag, spelare och utrustning

Tony Amonte, Calgary Flames
Tony Amonte, Calgary Flames

Ett lag består maximalt av 22 spelare, med 20 utespelare och 2 målvakter. Under spelet får maximalt 6 spelare vara på isen. Vanligtvis är det 5 utespelare och en målvakt. Under särskilda situationer kan man ersätta målvakten med en utespelare, exempelvis vid underläge i slutet av matchen eller vid avvaktande utvisning

Man får byta spelare vid ett spelstopp eller under pågående spel. Hemmalaget har dock rätt att placera sin uppställning efter bortalaget vid nedsläpp eller avblåsning. Vanligtvis byts en utespelare efter 45 till 120 sekunder. Varje tränare försöker få sina egna spelare att göra kortare byten samtidigt som de har högre intensitet snarare än långa byten med mindre intensitet. I varje lag utses en lagkapten och dess assistent. De bär ett "C" (Captain) respektive ett "A" (Assist) på bröstet. Bara lagkaptenen får diskutera med domaren om dess domslut.

Philippe Sauve, Calgary Flames
Philippe Sauve, Calgary Flames

Varje spelare har skyddsbeklädnad som består av benskydd, byxor, suspensoar, axelsskydd, armbågsskydd, handskar och hjälm samt skydd för hals, struphuvud, mun och tänder. Målvakter har dessutom en särskild utrustning som består av hjälm med galler, större benskydd, en handske med förstärkning och en handske för att fånga pucken. Sen har alla spelare skridskor och en klubba.

[redigera] Domare

I varje match finns normalt en huvuddomare (två i NHL) (referee) och två linjedomare (linesman). De bär svarta byxor och randiga tröjor i svart och vit. Huvuddomaren har dessutom ett orange färgat band på varje arm. Det finns även en måldomare som avgör om pucken är inne i mål eller inte när huvuddomaren är osäker.

[redigera] Spelregler

En ishockeymatch spelas normalt i 60 minuter fördelat på tre perioder på vardera 20 minuter. Vid varje spelstopp stoppas också klockan, så tiden mellan matchens början och slut är betydligt längre. Efter varje period är det normalt 15 eller 18 minuters paus. Det lag som gör flest mål vinner matchen. Pucken ska spelas med klubban men det är också tillåten att spela den med skridskon, det är dock inte tillåtet att avsiktligt göra mål med skridskon. Att spela pucken med klubban högre än skuldran är också förbjudet (man brukar ha målburarnas ribba som norm), därför kan man stoppa pucken med handen.

[redigera] Särskilda uttryck

  • Icing - Om en spelare skjuter pucken så att den korsar både mittlinjen och förlängda mållinjen stoppas spelet för icing. Sedan följer en tekning i spelarens försvarszon. (Gäller ej vid spel i numerärt underläge). Ingen icing döms om mälvakten lämnar målområdet i riktning mot pucken. Inte heller ska icing dömas om en spelare i det andra laget, inklusive målvakten, nuddar pucken på vägen mellan mittlinjen och förlängda mållinjen. Icing skall inte dömas om linjedomaren anser att pucken kan spelas av någon spelare i det andra laget, utom målvakten, innan den passerar förlängda mållinjen. Om linjemannen felaktigt stoppar spelet för icing, skall efterföljande nedsläpp ske vid mittpunkten.
  • Offside - Vid varje anfall måste pucken vara först över den blåa linjen innan någon anfallsspelare får åka över blålinjen in i anfallszon. Om en anfallande spelare är inne i anfallszon när pucken spelas dit ska linjedomaren blåsa av och visa tecknet för offside genom att peka med en arm utöver den blå linjen. En spelare som backar in med pucken och således kommer före pucken in i anfallszon, skall tillåtas göra det så länge spelaren har full kontroll över pucken. Om en försvarande spelare åker med eller passar pucken in i sin försvarszon, medan en anfallande spelare befinner sig i offsideposition, skall ingen offside dömas.
  • Face off (tekning) - I början av en period eller efter ett spelstopp genomförs en tekning mellan två spelare i varsitt lag. Domaren släpper ned pucken och spelarna försöker spela pucken till sitt lag.

[redigera] Förseelser som leder till straff

Straffen är indelade i följande kategorier och tid som skall avtjänas vid sidan om isen för spelaren som brutit mot en regel:

  • Mindre straff (2 min)
  • Lagstraff (2 min)
  • Större straff (5 min)
  • Misconduct penalty (10 min)
  • Game misconduct penalty (GM)
  • Match penalty (MP)
  • Straffslag (PS)


Vart och ett av följande missgärningar leder oftast till bestraffning:

  • Abuse of officials and unsportsmanlike conduct by team official - att en ledare beter sig olämpligt och störande för spelet.
  • Boarding - att tackla för hårt vid sargen eller så motspelaren hamnar i sargen för hårt, se även charging,
  • Butt-ending - att slå en motspelare med övre delen av klubbskaftet.
  • Charging - att tackla en motspelare med minst två normalskärs ansats.
  • Checking from behind - att tackla en motspelare tufft bakifrån/i ryggen.
  • Checking to the head or neck area - att tackla eller slå mot huvudet eller nacken på en motspelare eller "driva" eller "tvinga" en motståndares huvud in i skyddsglaset på sargen.
  • Clipping - att tackla en motspelare mot eller under knähöjd.
  • Cross-checking - att tackla en motspelare med klubbskaftet.
  • Delaying the game - att avsiktligt fördröja spelet, till exempel avsiktligt flytta målburen, skjuta eller kasta pucken över sargen från egen zon. Kan som lagstraff även utdelas vid regelvidriga byten.
  • Diving - att slänga sig när en motspelare är nära för att försöka lura domaren till att döma ut den andra spelaren (filmning).
  • Elbowing - att tackla en motspelare med sitt armbågsskydd.
  • Excessive roughness - att spela överdrivet hårt.
  • Falling on the puck by players - att en spelare medvetet lägger sig på pucken.
  • Fighting - slagsmål med handskarna kastade.
  • Head-butting - att skalla en motspelare.
  • High sticking - hög klubba, alltså spel med klubba över ribbans höjd.
  • Holding - fasthållning av en motspelare.
  • Holding the stick - fasthållning av en motspelares klubba.
  • Hooking - att haka en motspelare med klubban.
  • Interference - att hindra en ej puckförande motspelare. Under denna kategori faller även att slå klubban ur händerna på en motspelare eller att hindra en motspelare, som tappat sin klubbat, från att plocka upp den, till exempel genom att sparka undan den.
  • Interference with spectators - en spelare som bråkar med någon i publiken.
  • Illegal or dangerous equipment - att ha felaktig eller farlig utrustning. Denna regeln stoppar även en utespelare från att använda målvaktens klubba, men en målvakt tillåts använda en utespelares.
  • Kicking - att sparka eller försöka sparka en motspelare.
  • Kneeing - att tackla en motspelare med knät.
  • Misconduct - osportsligt uppträdande, exempelvis att dyka i försök att få motståndare utvisad eller att kränka någon på isen eller vid sidan av.
  • Players leaving the penalty or players bench - att en spelare hoppar in på isen när han inte är tillåten att göra det.
  • Players leaving the benches during an alterication - en spelare lämnar bänken och hoppar in på isen då ett slagsmål eller bråk pågår.
  • Puck out - Att skjuta eller styra ut pucken från rinken i försvarszon.
  • Roughing - slagsmål eller onödigt tufft spel.
  • Slashing - att slå en motspelare med klubban.
  • Spearing - att slå en motspelare med klubbspetsen, med en typisk spjutrörelse.
  • Throwing a stick or any object within the playing area - att kasta klubban på isen.
  • Too many players on the ice - att ett lag har för många spelare på isen.
  • Tripping - att fälla en motspelare genom slag eller att man hakar fast med klubban på skridskon.



[redigera] Utvisningar

Om en spelare bryter mot reglerna blir han utvisad, det vanligaste är 2 minuters utvisning men man kan även få 5 eller 10 minuters utvisning, s.k. matchstraff (i europeisk ishockey leder alla 5 minuters utvisningar automatiskt till matchstraff), eller en kombination av dessa. När en spelare blir utvisad får det laget spela med en spelare mindre tills utvisningstiden har gått. Det kallas boxplay. Detta gäller ej 10 minuters utvisningar och matchstraff som är personliga och endast drabbar spelarna. Om motståndarna gör mål under en tvåminutersutvisning får den utvisade spelaren komma in på isen igen. Om målvakten skjuter pucken över sargen så blir det en 2 minuters utvisning, som en utespelare måste sitta av.

Alla straff skall utmätas i effektiv speltid.

[redigera] Straffslag

Om en spelare kommer helt fri mot mål men hindras bakifrån kan domaren döma straffslag. Kastar en spelare i det försvarande laget sin klubba mot pucken i försvarszon skall domaren även då döma straffslag. Ett straffslag går till så att endast målvakten och straffläggaren är på isen. Pucken ligger på mittlinjen och spelaren dribblar fram mot mål och försöker göra mål. I vissa matcher, oftast slutspelsmatcher i VM eller OS kan matcherna avgöras på straffslag om det är oavgjort efter fulltid och en eventuell förlängning. Lagen får oftast 5 straffslag var och om det fortfarande är oavgjort får lagen ett straffslag var tills matchen är avgjord.

[redigera] Damishockey

Huvudartikel: Damishockey


Damishockeyn har utvecklats ur herrarnas ishockey. Reglerna skiljer sig på flera punkter, bland annat är tacklingar inte tillåtna. Ishockey för damer infördes på OS-programmet 1998.

Regerande mästare OS: Kanada VM: USA

[redigera] Ishockey i världen

Ishockey är framför allt populärt i norra delarna av Nordamerika och Europa. Under senare år har flera NHL-lag flyttats till södra USA.

[redigera] Internationella mästerskap

Ishockey har funnits på det olympiska programmet sedan 1924. IIHF har arrangerat officiella världsmästerskap sedan 1920. De europeiska landslagen brukar satsa hårt för att vinna dessa turneringar, medan NHL inte brukar göra något uppehåll för dem, vilket gör att de bästa spelarna i världen inte deltar. Många ger därför detta mästerskap ett lågt betyg. Fram till 1976 fick bara amatörer spela i världsmästerskapet. Sovjetunionen hade fördel av detta då deras spelare på pappret var amatörer; de var anställda av militären. På grund av världsmästerskapets låga status kom segraren i NHL under många år att kallas "World Champion". På grund av denna brist skapades 1996 en World Cup of Hockey. Den arrangeras i samarbete mellan IIHF och NHL och spelas innan den nordamerikanska ligasäsongen startar.

I Europa finns också mästerskap för ishockeyklubbar. Mästarlagen från Europas sex bästa ishockeynationer spelar mot varandra i IIHF European Champions Cup. Turneringens första upplaga spelades i januari 2005 i St. Petersburg. European Champions Cup är en efterföljare till European Hockey League som spelades mellan 1996 och 2004. Innan dess hade liknande mästerskap arrangerats varje år sedan 1965.

[redigera] Sverige

Huvudartikel: Ishockey i Sverige

Svenska Ishockeyförbundet bildades den 17 november 1922 och var medlem i Sveriges riksidrottsförbund sedan starten och i Internationella ishockeyförbundet IIHF sedan 1920. De två första åren som IIHF-medlem ansvarade Svenska fotbollförbundet för svensk ishockey. Det finns i början av 2000-talet 726 ishockeyföreningar i Sverige och 2 829 lag. Antalet licenserade spelare är 68 496. Sverige har även 301 ishallar och 144 isbanor.

2006 gjorde det Svenska laget en stor bedrift, då man vann både VM och OS, något som ingen nation tidigare gjort.

[redigera] Finland

Finland är för närvarande ett av världens bästa ishockeyländer. Det visade man inte minst i World Cup i ishockey 2004, där man kom tvåa efter Kanada, och i OS 2006, där man förlorade finalen mot Sverige.

[redigera] Nordamerika

Se NHL.

[redigera] Kända spelare som spelar nu

[redigera] Spelare i Trippelguldklubben

Spelare som vunnit OS-guld, VM-guld och Stanley Cup.

[redigera] Registrerade spelare per land

Kanada har totalt 574 125 registrerade spelare (1,76% av landets folkmängd)

USA har totalt 485 017 registrerade spelare (0,16% av landets folkmängd)

Ryssland har totalt 77 702 registrerade spelare (0,05% av landets folkmängd)

Tjeckien har totalt 72 075 regisrterade spelare (0,7% av landets folkmängd)

Sverige har totalt 65 613 registrerade spelare (0,7% av landets folkmängd)

Finland har totalt 52 597 registrerade spelare (1,0% av landets folkmängd)

Tyskland har totalt 25 934 registrerade spelare (0,03% av landets folkmängd).

Slovakien har totalt 12 375 registrerade spelare (0,23% av landets folkmängd)

Danmark har totalt 4 255 registrerade spelare (0,07 av landets folkmängd)

Vitryssland har totalt 2 850 registrerade spelare (0,02% av landets folkmängd)

Lettland har totalt 2 740 registrerade spelare (0,12% av landets folkmängd)

Kazakhstan har totalt 1 800 registrerade spelare (0,01% av landets folkmängd)

Ukraina har totalt 1 728 registrerade spelare (0,003% av landets folkmängd)

Slovenien har totalt 980 registrerade spelare (0,05% av landets folkmängd)

[redigera] Externa länkar

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../i/s/h/Ishockey.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu