Husarapa

Wikipedia

?Husarapa Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Primater Primates
Underordning:	Haplorhini
Familj:	Markattartade apor Cercopithecidae
Tribus:	Cercopithecini
Släkte:	Erythrocebus Trouessart, 1897
Art:	Husarapa E. patas
Vetenskapligt namn
§Erythrocebus patas Auktor: Schreber, 1775


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

ung husarapa

Husarapa (Erythrocebus patas) är den enda arten av släktet Erythrocebus. Släktet tillhör familjen markattartade apor i ordningen primater. Husarapan blir cirka 85 cm lång med ytterligare cirka 75 cm svans. Den kan springa så fort som 50 km/h vilket gör den till den snabbaste av primaterna. Husaraporna undviker skogar och bor på savann eller i halvöken.

Namnet husarapa är inspirerat av de röda jackorna hos husarerna och av den stora hastighet som apan når när den springer.

Det finns två underarter: den västliga Erythrocebus patas patas som har svart nos och den östliga Erythrocebus patas pyrrhonotus med vit nos.

Innehåll

1 Utbredning
2 Utseende
3 Levnadssätt
- 3.1 Föda
- 3.2 Fortplantning
4 Hot
5 Externa länkar och källor
- 5.1 Noter

[redigera] Utbredning

Denna art förekommer i västra och centrala Afrika. Utbredningsområdet sträcker sig från Senegal till Etiopien och Tanzania.

[redigera] Utseende

Husarapornas päls är på ovansidan rödaktig och på undersidan samt vid kinderna vitaktig eller grå. Hannarna har långa manliknande hår i ansiktet. De är slanka djur med långa extremiteter och korta fingrar. Hannar är med en kroppslängd på 70-90 centimeter och en vikt mellan 7 och 13 kilogram betydligt större än honorna som blir bara 4-7 kilogram tunga. Svansen är oftast lika lång som kroppen.

[redigera] Levnadssätt

Husarapan är den art i släktgruppen Cercopithecini som är bäst anpassad till ett liv på marken. Den lever på öppna gräsmarker och glest trädbeklädd savann. Husarapan undviker regioner med täta skogar. Blir den hotad försvarar den sig sällan, utan litar på sin hastighet under flykten. Den kan springa upp till 55 km/h, vilket gör husarapan till den snabbaste arten i ordningen primater. Djuret är aktivt under dagen men tar en paus under de hetaste timmarna. Natten tillbringar apan i ett träd.

Husarapor lever i grupper som består av en ledarhona och ytterligare ett antal honor med ungar, samt en ofta ung hanne. Ibland hittar man ensamma hannar eller små grupper av hannar som består av djur som tidigare lämnade en grupp med en dominant hanne. Hannen vaktar sin grupp för att skydda den för fiender och letar efter nya platsar med bra föda. Även under gruppens honor finns en hierarki. Husaraporna har inte så många olika läten för att minska uppmärksamheten hos deras fiender.

[redigera] Föda

Husarapor är huvudsaklig växtätare som livnär sig av gräs, frukt, frö, rötter och svampar. Ibland tar de även insekter, fågelägg och mindre däggdjur.

[redigera] Fortplantning

Vanligtvis parar sig bara den dominanta hannen med honorna i gruppen, men ibland utökas gruppen under parningstiden med andra könsmogna hannar. Honan är dräktig ungefär 170 dagar och föder ungarna under regntiden, då det är gott om mat och ger sedan ungarna di i cirka 10 månader.

Honorna blir könsmogna vid 2-3 års ålder och hannarna vid 4-5 år. Hannarna jagas bort från gruppen efter att de blivit könsmogna

En husarapa kan bli upp till 20 år gammal.

[redigera] Hot

Husaraporna jagas för kött och som medicin mot lepra. Omvandlingen av apornas levnadsområde till åkerland och betesmark påverkar också arten negativt. Arten räknas inte som hotad, då det finns stabila populationer i nationalparker.