Etiopien

Wikipedia

**Ityop'iya Federalawi Demokrasiyawi Ripeblik**
**የኢትዮጵያ ፈደራላዊ ዲሞክራሲያዊ ሪፐብሊክ**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: -
Nationalsång: 'Whedefit Gesgeshi Woude Henate Ethiopia'

Huvudstad	Addis Abeba
Största stad
Officiellt språk	amhariska
Statsskick President Premiärminister	republik Wolde-Giorgis Girma Meles Zenawi
Självständighet • Deklarerad • Erkänd
Yta • Totalt • Vatten	1 127 127 km² (26:e) 0,7%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	74 777 981 (16:e) 65,0 inv/km² (105:e)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	$6 638 milj (106:e)
Valuta	Birr (`ETB`)
Tidszon	UTC+3
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Ras Dejen 4 620 m ö.h. Tanasjön 3600 km² km
Nationaldag	28 maj
Landskod	ET, ETH
Landsnummer	`+251`

Etiopien (ibland, dock sällan, stavat Ethiopien), eller Federala demokratiska republiken Etiopien, tidigare Abessinien, är en stat belägen på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia och Sudan.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Etiopiens historia

Etiopien är sedan 1991 en federal republik som består av autonoma etniska republiker. Det har hållits tre val i landet, 1995, 2000 och 2005, sedan 1991 men inga anses ha varit fria av utländska observatörer från bland annat EU, utan har tvärtom präglats av en ökade våldsamheter runtom i landet och grova kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter utförda av staten. Landet har således styrts av samma parti (EPRDF) och samma ledare (Meles Zenawi) sedan 1991 då de störtade den föregående Sovietstödda kommunistiska diktaturen efter ett 17 år långt inbördeskrig som pågått sedan 1974. Kommunisterna i sin tur hade störtat den etiopiska monarkin och kejsaren 1974, unikt ur hänseendet att monarkin hade varat i nästan 2000 år (men härskat över ett betydligt mindre område än vad som utgör Etiopien idag) och aldrig varit koloniserat. Under åren 1936-1941 ockuperades landet av det fascistiska Italien. 1930 blev Ras Tafari Makonnen kejsare under namnet Haile Selassie. Fem år senare blev Etiopien anfallet av Mussolinis Italien, och Addis Abeba intogs efter ett halvårs strider 1936. Haile Selassie hade då flytt utomlands. Etiopien slogs samman med Eritrea och Italienska Somaliland till Italienska Östafrika. Brittiska och etiopiska trupper befriade Etiopien och de andra områdena i Italienska Östafrika från italienskt styre år 1941. Haile Selassie återinstallerades som kejsare av Etiopien.

Mot Haile Selassies vilja blev Eritrea enligt ett beslut i FN år 1950 en autonom enhet i federation med Etiopien. Etiopien annekterade Eritrea år 1962 varpå Eritrea påbörjade det självständighetskrig som skulle pågå ända fram till år 1991.

Den globala oljekrisen under början av 1970-talet slog hårt mot Etiopien, dessutom avslöjades det att myndigheterna mörkat att cirka 200 000 etiopier dött av svält mellan åren 1972 och 1974.

1974 utbröt bondeuppror, strejker och myteri inom militären. Regeringen tvingades avgå och Haile Selassie störtades i en kommunistisk militärkupp 1974. En militärjunta under beteckningen "provisoriska militära administrationsrådet" (PMAC) tog över makten och etablerade en socialistisk stat. 1977 blev överstelöjtnant Mengistu Haile Mariam ordförande i juntan, och behöll makten tills regimen störtades 1991 av en koalition av rebellstyrkor, Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF) och Eritrea blev självständigt. Mengistu fann en fristad i Robert Mugabes Zimbabwe där han fortfarande lever. En konstitution antogs 1994 och Etiopiens första så kallade flerpartival hölls 1995.

År 2005 hölls det tredje så kallade flerpartivalet. Regimen bedriver dock censur och har fängslat oppositionsledare. Efter valet hölls en fredlig demonstration i huvudstaden Addis Abeba med över en miljon deltagare som ville ge uttryck för sin kritik mot den sittande regimen, men då utlyste premiärministern undantagstillstånd. Sedan dess har hundratals etiopier omkommit i kampen för demokrati. Många utländska biståndsgivare har kritiserat kränkningarna av mänskliga rättigheter, och tvekar inför att ge fortsatt bistånd till Meles regering.

Under sommaren 2006 har läget skärpts i grannlandet Somalia, dit Etiopien skickat flera tusen trupper. Etiopien ställer upp som en trogen vapendragare till USA när det gäller kampen mot terrorism, vilket har lett till att amerikanerna fortsätter att stödja Addis Abeba, trots att regimen under senare tid blivit allt mer odemokratisk.

Ett två år långt krig över gränsen, Eritreansk-etiopiska kriget, mot Eritrea mellan maj 1998 och maj 2000 avslutades med ett fredsavtal den 12 december 2000. Tvisten började över byn Badmes tillhörighet. Gränsdragningen mellan länderna fastslogs av den internationella domstolen i Haag den 13:e april 2002 och accepterades endast av Eritrea. Etiopiens regering vägrade bland annat att byn Badme skulle tillhöra Eritrea och att Etiopien skulle tvingas betala ett omfattande skadestånd till Eritrea för den förödelse som orsakats av den kortblivna etiopiska ockupationen av omfattande eritreanskt territorium. Det råder således fortfarande en konflikt mellan länderna och FN-trupper är placerade för att bevaka gränsen.

[redigera] Geografi

Karta

Etiopien är beläget på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Det gränsar till Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia och Sudan. Floden Blå Nilen rinner upp i Tanasjön i Etiopien. Flera viktiga grödor anses ha sitt ursprung i landet, bland annat kaffe och durra.

Lägsta punkt: Denakildepressionen, 125 meter under havets nivå
Naturtillgångar: naturgas, vattenkraft, små fyndigheter av guld, platina och koppar

[redigera] Klimat och miljö

I Etiopien råder ett tropiskt monsunklimat, som varierar beroende på landets topografi. Längre torrperioder är vanliga. Östafrikanska riftsystemet är ett geologiskt aktivt område där det förekommer jordbävningar och vulkanutbrott. Sprickan som delar den södra delen är mellan 4-6 mil bred.

Några av Etiopiens miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion och att det råder brist på färskvatten i vissa områden. Landet har skrivit under, men inte ratifierat avtal om förbud mot kärnvapenprov. Över 97% av elektriciteten framställs av vattenkraft, vilket är bra för miljön.

[redigera] Städer

Addis Abeba
Aksum
Dire Dawa

[redigera] Administrativ indelning

Etiopien är indelat i två självstyrande privilegierade städer (astedaderoch) och nio etnisk-baserade regioner (kililoch).

Privilegierade städer: Addis Abeba och Dire Dawa.
Regioner: Afar, Amara, Binshangul Gumuz, Gambela Hizboch, Hareri Hizb, Oromiya, Sumale, Tigray och Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch ("de södra nationernas, nationaliteternas och folkens region").

[redigera] Ekonomi

Etiopiens ekonomi är präglad av fattigdom och baserad på jordbruk, som står för halva BNP, 85% av exportinkomsterna och sysselsätter 80% av arbetskraften. Jordbrukssektorn lider av ofta förekommande torrperioder och gammalmodiga produktionssätt. Kaffet är en av de viktigaste grödorna, men de historiskt låga kaffepriserna medför att många jordbrukare istället odlar kat (en drog). År 2001 fick Etiopien hjälp med avskrivning av en del av sin utlandsskuld, och 2003 fick man nödhjälp med mat, efter torkan i slutet av 2002.

[redigera] Demografi

Befolkning: oromo 40%, amhara och tigre 32%, sidamo 9%, shankella 6%, somalier 6%, afar 4%, gurage 2%, andra 1%
Befolkningens medelålder: 17,3 år (2002)
Spädbarnsdödlighet: strax över 10% (2003)
Befolkningens medellivslängd: 41,2 år (2003)
Religiös tillhörighet: muslimer 45-50%, etiopisk-ortodoxa (kristna) 35-40% (bland annat den amhariska befolkningen), animister 12%, annan 3-8%
Språk: amhariska, tigrinska, oromigna, guaragigna, somaliska, arabiska, andra lokala språk, engelska
Analfabetism: 2003 var drygt halva den vuxna befolkningen analfabeter

Aids är ett stort hälsoproblem och 2001 var 6,4% av den vuxna befolkningen smittad, vilket innebär att över 2 miljoner människor levde med HIV eller aids.

Afrika