Hispaniola
Wikipedia
Hispaniola är en ö tillhörande ögruppen Stora Antillerna i Västindien som politiskt är uppdelad i två stater: Haiti (västra tredjedelen) och Dominikanska republiken (östra delen).
Ön är den näst största ön i karibiska havet.
Taínofolket kallade ön Quisqueya (eller Kiskeya), vilket betyder "moder jord". Namnet används fortfarande i båda länderna. Det refererar poetiskt till Dominikanska republiken i det landets nationalsång, Quisqueyanos valientes. Spanjorerna döpte om ön till Santo Domingo. Ett annat lokalt namn, Ayiti, introducerades 1804 som namnet för det självständiga Haiti. Namnet Haiti var ursprungligen tänkt att vara ett namn för hela ön, inte bara västra delen, och Dominikanska republiken kallades ett tag "Spanska Haiti". Bohio är ytterligare ett lokalt namn på ön.
| land | befolkning (uppskattning, 2005-07-01) |
areal (km²) |
befolkningstäthet (per km²) |
|---|---|---|---|
| Haiti | 8 528 000 | 27 750 | 255 |
| Dominikanska republiken | 8 895 000 | 48 730 | 179 |
| 17 423 000 | 76 480 | 206 |
Efter att fransmännen tog kontrollen över den västra delen av ön genom avtalet vid Ryswick 1697, kom den västra delen snabbt att utklassa den östra vad gäller rikedom och befolkning, och Dominikanska republiken blev inte mer folkrik än Haiti förrän 1970. Haitier har tagit över den östra delen av ön flera gånger, på 1790-talet under Toussaint Louverture och 1821-1822 under Jean-Pierre Boyer.
[redigera] Geografi
Hispaniola är den andra största ön i Västindien, efter Kuba, med en areal på 76 480 km². Kuba ligger nordöst om Hispaniola, på andra sidan om Windwardsundet. I sydväst ligger Jamaica, på andra sidan om Jamaicakanalen. Puerto Rico ligger öst om Hispaniola över Monasundet. Bahamas och Turks- och Caicosöarna ligger i norr.
Kuba, Hispaniola, Jamaica och Puerto Rico kallas tillsammans för Stora Antillerna. De ligger på kontinental berggrund, till skillnad från Mindre Antillerna, som för det mesta är vulkan- eller korallöar.
Ön har fem större bergskedjor, Centralkedjan, känd i Dominikanska republiken som Cordillera Central, går genom centrala delen av ön, från södra Dominikanska republiken in i nordvästra Haiti, där den kallas Massif du Nord. I bergskedjan ligger öns högsta topp, Pico Duarte, som når 3 087 meter över havet. Cordillera Septentrional går parallellt med Centralkedjan längs med norra Dominikanska republiken, och går in i Atlanten som Samanáhalvön. Den högsta punkten i Cordillera Septentrional är Pico Diego de Ocampo. Bergskedjorna separeras av Cibaodalen och de atlantiska kustslätterna. Den nordligaste bergskedjan är Cordillera Oriental i östra delen av landet.
Sierra de Neiba reser sig i sydvästra Dominikanska republiken, och fortsätter nordväst in i Haiti, parallellt med Cordillera Central.
Den södra bergskedjan börjar i sydvästligaste Dominikanska republiken som Sierra de Bahuroco, och fortsätter väst in i Haiti som Massif de la Selle och Massif de la Hotte. Pic de la Selle är den högsta punkten i den södra bergskedjan och den högsta punkten i Haiti. Den når 2 680 meter över havet. En sänka går parallellt med södra bergskedjan, mellan södra kedjan och Chaîne des Matheux. Den är känd som Plaine du Cul-de-Sac i Haiti, och det landets huvudstad, Port-au-Prince, ligger i dess västra ände. I sänkan finns ett antal salthaltiga sjöar, inklusive Saumatrelagunen i Haiti och Enriquillo i Dominikanska republiken.
