Havsutter
Wikipedia
| ?Havsutter Status i världen: Starkt hotad |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Mårddjur Mustelidae |
| Underfamilj: | Uttrar Lutrinae |
| Släkte: | Enhydra |
| Art: | Havsutter E. lutris |
|
|
|
| §Enhydra lutris Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Havsuttern (Enhydra lutris) är ett mårddjur som lever i norra delar av Stilla havet.
Havsuttern är med svansen inräknad cirka 150 centimeter lång och upp till 45 kg tung. Själva svansen är ungefär 30 centimeter lång. Pälsen är mörkbrun och vid huvudet lite ljusare. Som enda havsdäggdjur har den inget fettskikt som skyddar mot kylan. Därför är pälsen mycket speciell. På en kvadratcentimeter finns 100 000 hår; lika mycket som en genomsnittlig människa har på huvudet. Mellan håren finns alltid små luftbubblor som isolerar. Havsuttern har tre gånger större ämnesomsättning än landlevande däggdjur, och måste därför äta stora mängder kaloririk föda. Havsuttern har på grund av sin stora njure förmågan att dricka saltvatten.
Havsutterns föda är musslor, snäckor och sjöborrar. Ibland tar den fiskar. För att öppna bytets skal tar havsuttern en sten och lägger bytet på bröstet och slår med stenen tills skalet knäcks.
Tidigare var djurets päls starkt eftertraktad. Den stora jakten gjorde att havsuttern 1910 var nästan utrotad. Bara 1000 individer överlevde på södra Kamtjatka. 1911 undertecknade länderna USA, Ryssland och Japan ett fördrag för havsutterns skydd. Sedan dess ökade beståndet till 150 000 individer.
I naturen är späckhuggaren havsutterns största fiende. Också förorening i havet skadar havsuttern. Efter katastrofen med skeppet Exxon Valdez dog ungefär 5000 havsuttrar.
