Hägrar
Wikipedia
?Hägrar | |
---|---|
Amerikansk gråhäger (Ardea herodias)
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Ordning: | Storkfåglar Ciconiiformes |
Familj: | Hägrar Ardeidae |
|
|
§Ardeidae | |
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Hägrar (Ardeidae) är en fågelfamilj inom ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Familjen består av de båda släktgrupperna rördrommar och hägrar.
Innehåll |
[redigera] Utbredning
Hägrar finns över nästan hela jorden utom på de arktiska och antarktiska områdena; de är dock vanligast i tropiska områden. Det finns två hägerarter som häckar i Sverige, gråhäger och rördrom.
[redigera] Utseende
De flesta hägrar har en lång kägelformig stark och rak näbb, som ser ut som om den vore hoptryckt från sidorna. Hos några arter är näbben bred och välvd, med nedböjd spets. Näsborrarna är små, och huvudets sidor framför ögonen är nakna. Benen är långa eller ganska långa. Hägrar har långa tår, varav den bakre fäst i samma plan som framtårna. Alla tårna har spetsiga klor. Den mellersta tåns klo är tandad som en kam på insidan. Vingarna är breda och ganska långa. Stjärten är kort och avrundad och består av 10-12 pennor. Fjäderdräkten är rik och mjuk, och längre på nacken, skuldrorna och frambröstet.
Hägrar har ett speciellt puderdun som hela tiden nybildas och som finns på bröstet, sidorna och stjärten. Detta dun används för att rengöra näbben från fiskslem.
[redigera] Beteende och häckning
Alla arter inom familjen är specialister på att fånga fisk i grunda vatten.
I motsats till exempelvis vadare sätter de sig gärna i träd - här har de nytta av baktåns fäste i jämnhöjd med de övriga tårna. Några arter häckar även i träd, medan andra placerar sina enkla bon på marken bland vass och säv. Honan ruvar vanligen ensam, medan hannen förser henne med mat. De utkläckta ungarna vårdas sedan av bägge föräldrarna och matas i boet, tills de är fullvuxna. Hägrarna är försiktiga och vaksamma och flyr helst undan en starkare fiende. En häger som inte kan fly försvarar sig ursinnigt och kan med sin långa vassa näbb utgöra en fara för fridstörare.
[redigera] Föda
Hägrarna äter mest fisk, men även kräldjur, grodor, maskar, blötdjur, insekter och liknande. Några arter äter rom från fiskar och groddjur. En häger som söker efter mat kliver oftast omkring tyst och försiktigt i grunt vatten, men kan också stå stilla och lura på de djur som råkar närma sig. En häger som letar mat har ofta en mycket karakteristisk kroppsställning med halsen indragen, nacken vilande på skuldrorna och underkäken vilande på den krökta halsen. Kommer något byte inom räckhåll, sträcker fågeln ut halsen till dess fulla längd och griper bytet blixtsnabbt. Viss arter använder sina vingar för att skugga vattenytan så att de ser fiskarna bättre.
[redigera] Övrigt
De mindre arterna kan bli ganska tama i fångenskap.
[redigera] Släkten inom familjen med ett urval arter
|
|