Gwynedd
Wikipedia
| Gwynedd Gwynedd
|
|
|---|---|
| Karta | |
 |
|
| Status: | Grevskap |
| Area: | 2 548 km² |
| Administrationsstad: | Caernarfon |
| Invånarantal: | 116 843 |
| Bevarat grevskap: | Gwynedd |
Gwynedd är ett administrativt och bevarat grevskap i den nordliga delen av Wales. Det har fått sitt namn efter medeltidskonungadömet Gwynedd, och blev grundlagt 1974 som ett av åtta administrativa grevskap i Wales. I area är detta grevskapet ett av de största i landet, men är mycket glesbefolkat. En stor del av befolkningen talar kymriska, och Gwynedd har därför blivit centrum för walesisk nationalism. Partiet Plaid Cymru fick sitt genombrott här.
Den 1 april 1996, i förbindelse med revideringen av gränserna mellan de olika grevskapen i Wales, miste Gwynedd Anglesey, som blev en självständig enhet, och Aberconwy, som gick till Conwy. Anglesey finns dock med i det bevarade grevskapet Gwynedd.
Det nya Gwynedd täcker det mesta av de gamla grevskapen Caernarfonshire och Merionethshire; då det först upprättades bar det också namnet Caernarfonshire and Merionethshire. De lokala politikerna gav det namnet Gwynedd nästa dag.
Halvön Lleyn ligger inom Gwynedds territorium.
[redigera] Orter i Gwynedd
- Bala
- Bangor
- Barmouth
- Caernarfon
- Dolgellau
- Pwllheli
[redigera] Se även
- Kungadömet Gwynedd
| Wales huvudområden |
|
Anglesey | Blaenau Gwent | Bridgend | Caerphilly | Cardiff | Carmarthenshire | Ceredigion | Conwy | Denbighshire | Flintshire | Gwynedd | Merthyr Tydfil | Monmouthshire | Neath Port Talbot | Newport | Pembrokeshire | Powys | Rhondda Cynon Taff | Swansea | Torfaen | Vale of Glamorgan | Wrexham |
