Georgier
Wikipedia
Georgier är ett sydkaukasiskt folk om ungefär 6 miljoner människor, varav nästan 4 miljoner lever i Georgien där det är den dominerande folkgruppen, runt 1 miljon i Turkiet, cirka 200 000 i Ryssland och cirka 150 000 i Förenta staterna. De talar främst georgiska, ett sydkaukasiskt språk, skrivet med det georgiska alfabetet, vars tidigaste föregångare är från 430 f.Kr. (den variant man använder idag användes från början av militären). Georgierna är närmast släkt med tjetjener, abchazer och ingusjer.
Georgierna räknar en över 4000 år lång historia. De har sedan 300-talet f.Kr. regerat över det ungefärliga område som idag kallas för Georgien, fast det först var under 1000-talet som Georgien enades. Georgierna anammade tidigt kristendomen (Georgien var världens näst första land att ha kristendom som officiell religion när man år 327 e.Kr. förklarade den som statsreligion, endast 26 år efter Armenien som var först).
Georgierna har sedermera blivit underkastade flera folk, såsom perser, bysantiner, araber och mongoler. År 1801 annekterade den ryska tsaren Pavel I Georgien. Det var detta som gjorde att landet senare skulle komma att bli en del av Sovjetunionen, som utropades 1917. Georgierna utropade sig då självständiga, men självständigheten varade bara 1918-1921. Sen blev landet en del av Sovjetunionen, även om det 1936 blev Georgiska SSR. Den sovjetiske ledaren Josef Stalin (född იოსებ ჯუღაშვილი, Ioseb Djurasjvili) var georgier. Efter 1991 utropades Georgien återigen självständigt.
