Diskussion:Gård
Wikipedia
Citat: 'Ur denna bonde på folkvandringstiden utvecklas stormannen, vars gård blir religiöst och politiskt centrum. Hans gård blir till borg, och senare slott, alltså föds feodalismen ur gården. Och kungadömet, och det tyska namnet för gård, hof, blir hovet. lagmannen och tinget står för rättvisesamhället. Men gården och husen är fortfarande det centrala.'
Kommentar: Att gården är de fria ätternas bas i germanska samhällen är mycket riktigt uppfattat. Men här blandas in några begrepp som inte hör till saken.
Gården har ingenting med folkvandring att göra, hellre tvärtom. För att vandra måste folk lämna sina gårdar.
Gården förblir normalt just vad den är, än bondgård. Att folk med stora gårdar (ofta många normalstora gårdar) blev stormän är en annana femma.
Feodalismen har ingenting med gårdar att göra. Dess ursprung är en erövring av ettland men konfiskation av gårdarna och deras fördelning på nya ägare.
Kungen är just den personen som inte har sin rot i en gård, han har många gårdar och flyttar runt. Att vissa kungaätter på kontinenten börjar som adelsätter med ett familjegods i bakgrunden är en sekundär sak.
En lagman i Sverige fick vara bonde, alltså ha en gård. Bönder var fria och bildade tingsmenigheten. Men gården sammanhänger bara indirekt med samhällets rättssystem.
Anser att artikeln bör renodlas lite men vill inte görna gå in ut samtal med författaren
--Klafui 20 oktober 2004 kl.21.10 (CEST)--Klafui 20 oktober 2004 kl.20.57 (CEST)
