Ford Mustang
Wikipedia
Ford Mustang är en bilmodell som sedan 1964 tillverkats av Ford.
Det första produktionsexemplaret av Ford Mustang, en vit cabriolet med svart inredning, lämnade sammansättningsfabriken i Dearborn, Michigan den 9 mars 1964. Ford presenterade bilen för allmänheten vid Världsutställningen i New York den 17 april 1964. Lanseringen av Mustang anses vara en av de mest lyckade i bilindustrins historia. Den ursprungliga Mustangen, som togs fram under ledning av Lee Iacocca, inspirerade till termen Pony Car: En lätt, fyrsitsig bil med två dörrar och sportig framtoning och goda prestanda till ett överkomligt pris. Konceptet plagierades friskt, ett exempel är Chevrolet Camaro.
Innehåll |
[redigera] Generation 1
Första generationen av Ford Mustang baserades på Ford Falcon. Den presenterades i april 1964, alltså ett par månader innan man normalt visade vad man hade att erbjuda för nyheter till nästa modellår. Eftersom bilen gick i produktion redan vid denna tidpunkt blev den årsmodell 1964½.
Mustangen hade en ungdomlig framtoning och marknadsfördes som en sportig bil till ett måttligt pris, eftersom man kunde köpa en helt "strippad" version utan extrautrustning till ett lågt pris. Bilen kunde köpas med en sexcylindrig radmotor eller V8.
Ford kunde snabbt konstatera att Mustang blivit en av bilhistoriens största succéer. Efter fyra månader hade man sålt 100 000 Mustang, och redan efter två år fanns det över en miljon Mustangägare, främst i USA, men även i andra delar av världen. Rekordåret 1966 tillverkades 607 568 Mustanger.
År 1967 bygdes den kändaste mustangen i filmvärlden, Eleanor, en Ford Mustang Shelby GT500. Från filmen "Gone in 60 seconds."
Under muskelbilsepokens hästkraftskapplöpning växte motorerna allt mer, och 1969-70 nåddes toppen med specialmodellen Boss 429 med ofattbara 375 hk. Denna var, liksom sin "lillebror" Boss 302, inget annat än en tävlingsbil i gatuversion. Boss-bilarna räknas därför även till "muskelbilar".
[redigera] Generation 2
1971 förändrades karossen en hel del och blev både större och tyngre, samtidigt som de allra största motorerna utgick ur sortimentet. Den kantiga karossen hade en rekordlång motorhuv. Vid snabb acceleration hände det ibland att man inte såg vägen framför sig utan enbart motorhuven!
Miljötänkandet hade lett fram till att blyfri bensin infördes, och majoriteten av 1971 års motorer kunde därför köras på detta bränsle.
[redigera] Generation 3
1974 innebar slutet för den "klassiska" Mustangen. Den ersattes av Mustang II, en liten bil, baserad på Ford Pinto. Den var ungefär lika stor som en samtida Toyota Celica. I oljekrisens spår fanns inte ens V8-motorer som tillval, utan köparen fick hålla till godo med 4- och 6-cylindriga motorer. V8 kom tillbaka som tillval 1975 och fanns ända till modellens sista år 1978.
[redigera] Generation 4
Mustang II fanns kvar till 1978, sedan det var dags för nästa större modellbyte, då kom den så kallade "Foxbody" Det innebar en något större bil (men mindre än ur-Mustangen) vars formgivning enligt många nutida bedömare lämnade mycket att önska. Den såg väldigt europeisk ut och liknade en skärmbreddad Ford Escort. Hästen i kylaremblemet, som hittils varit modellens främsta kännemärke, försvann för en tid. Från ett effektmässigt bottenläge på ca 122 hk 1975 återhämtade man sig sakta till 240 hk 1990, trots att samma V8 på 302 cui användes hela tiden. 1993 blev sista året för generation 4.
Modellerna Cobra Turbo samt Cobra 302 hade prestandaresurser långt utöver de vanliga modellerna, men kostade också därefter.
[redigera] Generation 5
1994 var det dags för en ny generation Mustang. Ford sökte sig tillbaka till rötterna och, och Mustangen återfick nu den klassiska amerikanska muskelbilslooken med en lång kraftfull motorhuv och kort bakände. De tredelade baklyktorna kom också tillbaka, fast den här gången var delningen liggande istället för stående, som på första generationens Mustang. Dessutom slopade man den klena fyrcylindriga radmotor som förekommit under 1980-talet. Den nygamla Mustangen såldes med tre olika motorvarianter. Standardmodellen hade en V6:a på 190 hk, GT-modellen en V8:a på 215 hk och Cobran hade en V8:a på 240 hk. Cobran tillverkades i en mindre serie, och är därför relativt ovanlig i Sverige. Fram till generationsskiftet 2004 hade V8:an skrämts upp till hela 390 hk. Detta år producerades även en specialutgåva för att markera Mustangens fyrtioårsjubileum.
[redigera] Generation 6
Ford Mustang 2005 säljs med en V8 på 304 hk eller V6 på 200 hk. Det tar 5,5 sekunder att accelerera från 0-100 km/h med den största motorn. Bilen har rötter i Mustangerna från 60-talet, och har lånat mycket av sitt utseende därifrån. När den skulle presenteras valde Ford, för att markera släktskapet med den klassiska första generationens Mustang, att göra det på världens brantaste gata, Filbert Street i San Francisco, den gata som Frank Bullitt, spelad av Steve McQueen, flög fram på i sin läckra Mustang GT 390 i filmen Bullitt. Året var 1968 och biopubliken fascinerades över tidernas bästa biljakt på vita duken. Filmen resulterade i en gyllene Oscar och rekordförsäljning för Mustang, en rekordförsäljning Fordfolket gärna vill upprepa.
[redigera] Shelby Mustang
Mustang har även blivit en legend på tävlingsbanorna, men då i första hand som Shelby Mustang. Shelby fungerade som ett eget bilmärke och skiljer sig en del från de vanliga Mustangerna. Mannen bakom framgångarna på tävlingsbanorna heter Carroll Shelby.
Shelby Mustang tillverkades åren 1965 och 1970, men 2005 meddelades att en ny Shelby Mustang kommer att börja säljas 2007.
[redigera] Indy Pace Car
Mustang har vid tre tillfällen, 1964, 1979 och 1994, haft det prestigefyllda uppdraget att vara pace car vid motortävlingen Indianapolis 500.
Wikimedia Commons har media som rör Ford Mustang
