Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Eucalyptus - Wikipedia, den fria encyklopedin

Eucalyptus

Wikipedia

?Eucalyptus
Eucalyptusskog
Eucalyptusskog
Systematik
Domän: Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Myrtales
Familj: Myrtenväxter
Myrtaceae
Släkte: Eucalyptus
Vetenskapligt namn
§Eucalyptus
Auktor: L'Hér.
Arter
  • Citroneucalyptus (E. citriodora)
  • Feberträd (E. globulus)
  • Fuchsiaeucalyptus (E. forrestiana)
  • Grå eucalyptus (E. cinerea)
  • Honungseucalyptus (E. melliodora)
  • Jarrah (E. marginata)
  • Kapseleucalyptus (E. macrocarpa)
  • Karri (E. diversicolor)
  • Klockspelseucalyptus (E. robusta)
  • Pepparmintseucalyptus (E. radiata)
  • Pillereucalyptus (E. pilularis)
  • Röd eucalyptus (E. camaldulensis)
  • Silverdollareucalyptus (E. polyanthemos)
  • Silvereucalyptus (E. gunnii)
  • Snitteucalyptus (E. preissiana)
  • Strandeucalyptus (E. rudis)
  • Vitt gummiträd (E. leucoxylon)
  • Äppeleucalyptus (E. bridgesiana)
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Eucalyptus är ett släkte av familjen myrtenväxter. De är träd, sällan buskar, med läderartade, ofta blågröna blad, som alltid vänder kanten mot solen. Eukalyptusskogar ger därför inte mycket skugga. Det finns nästan 600 arter av eucalyptus och de flesta av dem kommer ursprungligen från Australien. Några få arter kommer från Nya Guinea och Indonesien. I Australien finns de över i stort sett hela kontinenten, anpassade till alla klimat som förekommer. Det finns ingen annan världsdel där trädfloran är så dominerad av ett enda släkte som eucalyptus är i Australien.

Alla eucalyptusarter är städsegröna, men några har bark som fälls. En olja som utvinns ur eucalyptusblad innehåller ämnen som är antiinflammatoriska. I större mängder kan de vara giftiga. Flera pungdjur, framför allt koala och opossum, tål dock dessa ämnen jämförelsevis bra. Varma dagar avdunstar eucalyptusolja från träden. Ångan stiger uppåt och lägger sig som ett karaktäristiskt blått dis över det australiska landskapet. Eucalyptusoljan är mycket brandfarlig och skogsbränder sprider sig lätt genom trädkronorna där luften är oljemättad. Själva träden tål skogsbränder bra. Det är till och med så att de flesta eucalyptusarterna är beroende av skogsbränder för sin spridning. De har reservknoppar under barken och vissa frön öppnar sig inte förrän vid hög temperatur eller brand.

Eucalyptus uppstod för mellan 35 och 50 miljoner år sedan, då Australien och Nya Guinea ganska nyligen hade avskiljts från Gondwana. Eucalyptus förblev dock ett ganska obetydligt släkte så länge som floran dominerades av regnskog. För ungefär 20 miljoner år sedan började dock klimatet i Australien bli torrare. Det medförde att jorden blev mindre näringsrik och skogarna mer glesvuxna än tidigare. De dominerades då av växter i släktena Casuarina och Akacia. När de första människorna anlände för omkring 50 000 år sedan blev skogsbränder vanligare och mer regelbundna och snart utgjorde de brandälskande eucalyptusträden ungefär 70 procent av den australiska skogen.

Det finns ett mindre släkte av eucalyptusliknande träd, Angophora, som varit känt sedan 1700-talet. Genetisk forskning visade 1995 att vissa eucalyptusarter var mer släkt med Angophora än med de andra eucalyptusarna. Dessa arter flyttades ut ur eucalyptussläktet och blev ett helt nytt släkte, Corymbia. Även om de nu är tre olika släkten så hör de ändå släktmässigt samman, och i vardagligt tal kallar man alla dessa växter för "eucalyptus".

Det finns exemplar av arten Eucalyptus regnans som hör till världens största träd. De finns i Tasmaniens skogar och de högsta är 92 meter. Det gör dem till världens högsta gömfröväxter. Det finns högre träd, men de är barrväxter.

De allra flesta eucalyptusarterna tål inte frost, eller tål endast lätt frost (-3°C till -5°C). Det finns dock en art, Eucalyptus pauciflora som klarar -20°C och ett par underarter, Eucalyptus pauciflora ssp. niphophila och Eucalyptus pauciflora ssp. debeuzevillei, som tål ännu lägre temperaturer.

Eucalyptusbladen är dimorfa. Som unga är bladen motsatta och ofta ganska runda och ibland utan bladskaft. När de blir några år blir de dock mer avlånga och med ett långt bladskaft. Växterna blommar inte förrän det äldre bladverket börjar utvecklas, med undantag av grå eucalyptus (Eucalyptus cinerea).

Flera arter av eucalyptus (bland annat Eucalyptus regnans och Eucalyptus delegatensis) har stor betydelse som virkesträd.

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../e/u/c/Eucalyptus.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu